Poster taggade med VD har ordet

Att resa är att få inspiration. Jag och Marie var i USA igen. Jag besökte som vanligt byggplatser, nybyggda villaområden och nybyggda villor. Det är alltid intressant att se hur man löser problem och utvecklas på andra kontinenter och i andra länder. Skillnaden är stor. Det finns enormt mycket att lära av att resa. I varje fall i min bransch.

I USA har man en helt annan slags finish än den vi vant oss vid som norm i vårt land och Europa. En målad yta får t.ex. gärna visa upp penselränder, inne som ute. Eftersom ytorna målas med synnerligen matt färg (glans 3-7) även på lister, salningar, foder och liknande så tänker man inte på det utan istället på hur väl alla sprickor, geringar och spikhål är ifyllda. Totalintrycket blir att det är hög finish trots penseldragen.

Standarden på dörrar och fönster är mycket låg jämfört med Sverige. U-värde/isolering är inte högt prioriterat trots att det kan vara lika viktigt att stänga ute värme som kyla. Få hus i USA saknar luftkonditionering. Fönsterbranschen i USA gör mycket reklam för argongas och lågenergiglas men glasmellanrummet är på sin höjd 6-8 mm. Fönsterbågarna och karmar har lite mer än hälften av det djup vi är vana vid och därmed så är U-värdet lågt på såväl glas som båge och karm. Ytterdörrarna är fortsatt cirka 45mm tjocka massiva dörrblad av trä när man inte använder glasfiber eller stålplåt som yta. Då kan isoleringen motsvara hälften av vad våra ytterdörrar har.

Karmar tillverkas i en kvalitet som ligger långt under den skandinaviska. Att i ett så modernt land inte ha mer än högst grundmålade snickerier (oftast fortfarande obehandlade) innebär att allt platsmålas med matt PVA eller Acrylfärg med tidigare nämnda penseldragsfinish.

Jag besökte ett antal bygghandlare och deras fönster- och dörravdelningar som ser lika ut oavsett vem man besöker. Det ser ut som på Bauhaus i Europa. Ytterdörrar hänger på pallställen. Antingen som dörrblad man köper och beslår på byggplatsen eller ”prehung” i karm, grundmålat. Alla lås är den enkla för handtagsknopp. Byter man ut knoppen mot ett handtag så får man samma rörelse som med knoppen = man måste böja ned handtaget till nästan pekande lodrätt nedåt innan tryckesfallen släpper från slutblecket. Amerikanare är naturligtvis vana vid detta, men för mig känns det ovant. Fördelen är att priset för beslag och beslagning blir mycket lågt och utan variationer.

Tätheten i ytterdörrar är inte vad vi förväntar oss Man har tätningslister men anslutningen på de dörrar jag såg var långt ifrån optimal. Ytterdörrar är inåtgående och har oftast en mycket låg tröskel. De sitter som regel rejält indragna med stort taköverhäng, annars hade regntätheten varit ett stort problem med läckande vatten in på golvet.

Husen konstrueras av träreglar c/c 1 fot. På utsidan spikas en OSB board och på detta en vindfolie. Mellan reglarna isoleras och på insidan ännu en OSB board och sedan gips. Enkelt och snabbt reser man husen på en dag.

Totalintrycket blir ändå att det är fina hus med hög standard och intressant arkitektur. Trots tusentals hus från samma byggare på ett område så är nästan inget hus det andra likt. Man varierar detta genom att variera vinklar och utbyggnader, takkupor, fönstermått, fasadbeklädnar, runa respektive fyrkantiga kolumner, terasser på olika sidor och man lägger sällan husen i samma vinkel. En ren motsats till hur vi i Sverige bygger villaområden med samma byggare. Hos oss är det raka linjer med exakt lika hus. Det blir onekligen trevligare miljöer på det amerikanska sättet att planera/bygga.

Bilderna visar ett nytt hus. Ytterdörr, målningsfinish med penselränder, snygga fasader, klena fönsterprofiler av pvc.