En altandörr, en balkongdörr och en fönsterdörr är egentligen samma produkt, kärt barn har många namn! Vi kallar det för fönsterdörr, men i folkmun kallas det även för altandörrar eller balkongdörrar. En balkongdörr är en dörr som leder ut mot balkongen, en altandörr är en dörr som leder ut mot altanen och vi som säljer fönster kallar det för fönsterdörr, eftersom det är en dörr baserad på en fönsterkonstruktion. Man kan använda vilken benämning man vill, alla är lika rätt.
Fönsterdörrar går även att få i flertalet olika utföranden, man kan få en helglasad fönsterdörr, eller med isolerad bröstning på olika höjder.
1. Inåtgående Europa Fönster fönsterdörr helglasad 2. Utåtgående Sverige Fönster fönsterdörr helglasad 3. Utåtgående Sverige Fönster fönsterdörr med glasdelande post GDP1:0 4. Utåtgående Sverige Fönster fönsterdörr med isolerad bröstning
Man kan välja till spröjs på sin fönsterdörr, t.ex. äkta wienerspröjs, avtagbar spröjs eller kanske aluminiumspröjs mellan glasen?
1. Utåtgående Sverige Fönster fönsterdörr med äkta wienerpsröjs i trä WSP 2:1 2. Utåtgående Sverige Fönster fönsterdörr med avtagbar spröjs SP3:1 3. Inåtgående Europa Fönster fönsterdörr med aluminiumspröjs mellan glasen ASP3:1
Man kan även välja att få fönsterdörren som en parfönsterdörr. Både utåtgående, eller inåtgående.
1. Utåtgående Sverige Fönster parfönsterdörr med spröjs SP4:1 2. Inåtgående Europa Fönster parfönsterdörr med avtagbar spröjs SP4:1 3. Utåtgående Sverige Fönster parfönsterdörr med isolerad bröstning och äkta wienerspröjs i trä WSP2:1 4. Utåtgående Sverige Fönster parfönsterdörr med isolerad bröstning och glasdelande post GDP1:0 och avtagbar spröjs SP1:1 5. Utåtgående Sverige Fönster parfönsterdörr med isolerad fyllning och äkta wienerspröjs i trä WSP3:1 6. Utåtgående Sverige Fönster parfönsterdörr helglasad.
…och sist men inte minst så finns det en uppsjö av tillval! Säkerhetsgals, laminerat glas, härdat glas, ornament glas, spegel i bröstningen, barnsäkerhetsspärr, fönsterbrom, dubbla bottenstycke, spröjs och glasdelande poster, dolda gångjärn, specialhöjd, specialmått, engreppskantregel, låg aluminiumtröskel, beslagspaket, smart ventilationsbeslag och mycket mycket mer!
Har du några frågor eller funderingar angående fönsterdörrar, altandörrar eller balkongdörrar så kontakta gärna våra fönsterrådgivare, de är experter : )
Jag erinrade mig en händelse på en Hem&Villa mässa i Göteborg för några år sedan. I vår monter var vi fyra säljare/informatörer och montern var fylld med folk som väntade på sin tur att få ställa frågor. Jag noterade speciellt i ögonvrån en man som ställde sig på huk och knä för att studera vårt vikparti/vikfönster. Han följde profilerna på karmar och vikfönster bågarna med fingrarna och studerade silikonfogningen som vi gör på både in- och utsida av glasen och beslagen från tyska Roto.
Efter långt om länge såg han sin chans att stöta på mig när jag just avslutade ett samtal med en annan intressent. Han gjorde det på klingande göteborgska: ”Dä här va la inge smäck!” Han var imponerad av kvaliteten och uttryckte det mycket slagfärdigt.
Naturligtvis gör vi ibland också fel, vi är ju människor. Men kvaliteten på våra fönster och dörrar är hög för vår bransch. Skjut- och vikfönster är, liksom fönster och ytterdörrar, s.k. byggnadssnickerier. Det finns inskrivet i standarder vilka minimikrav man kan förvänta sig på byggnadssnickerier och dessa krav är lägre än när det gäller t.ex. möbler eller kök. Även om man i standarderna finner accept för vissa avvikelser så skall man inte behöva se kutterslag, flisor, putsränder och andra märken från grovsnickeri på fönster och dörrar.
Det är därför en fröjd för en gammal branschman som mig att vistas på vår terminal och studera den höga kvaliteten vi faktiskt har på våra byggnadssnickerier. ”Dä ä la inge smäck” som göteborgaren sade.
När man ser motsatsen så tänker jag på en annan devis som jag lärde mig i Holland för decennier sedan: ”The bitterness of a poor quality remains, long after the sweetness of a low price is forgotten”. Det gäller i synnerhet fönster och dörrar som man tvingas leva med i många år efter att de monterats i huset. Det är en känd omöjlighet att samtidigt leverera den högsta kvaliteten till det lägsta extrapriset. Däremot blir det oftast ändå lägst pris i längden om man köper kvalitet.
Inte många människor har koll på vad G-värdet står för. Därför finns det anledning att berätta det på min blogg. U-värdet däremot verkar vara väl bekant.
G-värdet är:
• Koefficienten av total genomtränglighet av solenergi angivet i % . Och därmed dagsljus.
• Sammansättningen av direkt energiöverföring och påföljande fördelning av värme på den glasade ytan mot interiören, baserat på absorberade solstrålar.
• Soluppvärmning av ett rum genom glas och därmed tillförd uppvärmning utan ytterligare kostnader
• Vad som är välkomnat på vintern kan vara obehagligt på sommaren, eftersom energi som kommer från solstrålar betyder värme
Det finns ett nytt glas på marknaden som kallas antifog. Det är en typ av beläggning på glaset som gör att man slipper utvändig kondens. Några av våra kolleger har gjort stort nummer av detta. Några företag kör det som standard på sitt bästa fönster. Inom kort kommer hård marknadsföring av s.k. ”antifog” rutor att dominera branschen
Antifog är ett fördyrande glas som inte är värt merkostnaden om ni frågar oss. De som marknadsför antifog skrämmer upp kunden och överdriver kondensproblemet kraftigt. Glaslösningarna som man marknadsför har ofta u-värde 0.5 plus antifog, en jättestor nackdel med detta fönstret är det s.k. G-värdet som endast är 44%. Vårt eget superfönster EC/90 PLUS har t.ex.ett G-värde på 62% med u-värde på 0.77w/(m2K) medan vårt standardfönster med u-värde 1,3w/(m2K) har ett G-värde på 56%. Ju högre G-värde, desto mer gratis solvärme till rummet.
G-värdet viftas ofta bort som oviktigt från de som säljer fönster med dåliga g-värde. G-värde är ett mått på hur mycket solenergi som glaset släpper igenom. Expertisen inom energi och byggfysik anser att G-värdet bör värderas lika mycket som u-värdet. Det blir allt vanligare från folk som ser sammanhanget och därmed föreskriver höga G-värde på stora byggprojekt.
Kondensproblemet är visserligen en realitet oftast bara ca 2 veckor under hösten, oftast några fåtal morgontimmar och knappt dito under våren. Väldigt många parametrar påverkar om man får kondens, vissa får det inte, andra får det. (väderstreck, vegetation, fönstrets placering i vägg, etc)
Problem med kondens får man redan med u-värde 1,3 på glaset. Vår bestämda uppfattning är att mycket lägre u-värde inte gör att kondensperioden förlängs nämnvärt eller att det är fler timmar kondens per dag. De som säljer antifog/kondensfria fönster kommer att hävda detta. Samtal med isolerglastillverkare bekräftar vår uppfattning.
Vi har inte beslutat om vi skall ta in Antifog i sortimentet. Man får idag liknande effekt om man väljer självrengörande glas som vi redan har i sortimentet.
Mörka glasrutor som släpper in för lite dagsljus/soljus är ett problem. Väljer man flera glas och/eller glas med olika beläggningar blir det ännu mörkare. Vi hade en kund i Göteborg som skulle ha ljudglas i sina fönster till den centrala lägenheten. Kunden blev så besviken över att glasen var mörka att man ville reklamera hela leveransen. Hela våningen blev mörkare jämfört med de 3-glasrutor hon tidigare hade. Ljudisolerande glas blir t.ex. alltid mörkare eftersom det är tjockare glas och ofta med ljudfolie. Lamellglas blir mörkare, energiglas blir mörkare, ju fler rutor desto mörkare, osv.. Det är ett av skälen till att vi fortsatt hävdar att en 2-glasruta som har U-värde 1,3w ofta är bättre val än en 3-glasruta med U-värde 1,2w. Denna futtiga tiondel bättre U-värde kompenseras väl av ett lägre G-värde i 2-glaset.
Att välja rätt glaskombination är inte lätt, det finns mängder med olika prestanda på glas och ofta tvingas man till en kompromiss för att erhålla olika bra egenskaper i ett fönster. I ett passivhuscertifierat fönster har man högre krav på isolervärde i båge och karm vilket gör att man inte tvingas att använda glas med extremt låga u-värde för att uppnå bra värde på hela fönstret. Man kan då kombinera ett mycket lågt u-värde på hela fönstret och ett relativt bra G-värde i glaset (62%).
Ekstrands EC/90 Plus+ är en vidareutveckling av Energy Concept 90 fönstret med u-värde 0.77w/(m2K). Båge och karm har nu inbyggd isolering och fönstret kan levereras som passivhuscertifierad komponent.
Ekstrands kan även tillhandahålla beräknade inbyggnadssituationer på
EC/90 standardfönster. PDF kan laddas ner på vår hemsida.
Ekstrands tillverkar ytterdörrrar & fönster med marknadsledande prestanda och fokus på design, kvalitet och flexibilitet. Kontakta oss för mer information på 0479-100 40
Det är sällan man har praktisk möjlighet att mäta skillnaden på bra isolerande fönster och dåliga. Väl monterade i ett hus så är det ju sällan man har både och i samma hus, samma rum och med samma värmekällor. Dessutom vid ett tillfälle när kölden bitit sig fast utomhus.
Jag hade ett sådant tillfälle häromdagen då jag mätte upp innertemperaturen på några olika glaskombinationer som råkade vara monterade i samma rum. I båda fallen handlade det om 2-glas.
2-glas isolerruta utan Energibeläggning på glasen och utan argongas med 16mm luftmellanrum var 6-7 grader på insidan.
2-glas isolerruta med Energibeläggning på glasen och med 16 mm argongas mellan glasen var 17 grader på insidan.
Utomhus var temperaturen vid mät-tillfället minus 8 grader. Rummet var utan radiatorer. Endast en luftvärmepump fanns för uppvärmning.
Jag mätte en 3-glas ruta utan argongas och utan energiglas här på kontoret strax innan jag skrev denna bloggen. I ett annat hus och med värmekälla under fönstret var innertemperaturen endast 15 grader när utetemperaturen var nära noll.
Det går att spara mycket energi genom att välja rätt fönster.
Jag kan inte låta bli att kommentera en iakttagelse som i veckan åter blev högaktuell genom ett återbesök i USA. Det som skall vara ett av världens mest utvecklade länder.
En av min frus systrar bor i Connecticut. Vi besökte dem i förra veckan för att fira Thanks Giving och hjälpa dem äta upp kalkonen. Det var som vanligt trevligt att träffa släkt som bor så långt iväg. Övriga släktingar i USA mötte naturligtvis också upp för en härlig familjefest. Vädret var lugnet efter stormen Sandy med hög luft, solsken och vackra höstfärger. Mest på marken eftersom Sandy blåst ned dem lite i förtid.
Vår korta resa gav också några bestående bekräftelser som handlar om den bransch, de branscher, vi jobbar i. Det är som de flesta vet dörrar, fönster och på senare tid som bisyssla ett mindre lokalt hotell här i Osby. Just återkommen kan jag inte låta bli att kommentera en del erfarenheter som är aktuella både för mig som tillverkare av dörrar och fönster såväl som ägare av ett litet hotell här i Osby.
Fönster i USA är ett skämt jämfört med svensk/tysk standard. Istället för fönster med U-värde mellan 0.7 och 1,3 som vi är vana vid har man fortfarande enkelglas i de flesta hus. Där man har isolerglas är dessa så dåliga att man baxnar. 6-8 mm glasmellanrum i isolerglasen. Energiglas och argongas verkar man inte ha hört talas om ens på marknadsledande försäljningsställen för fönster. Jag besökte de två marknadsledande företagens försäljningsställen. Energi är inget stort tema där. Trots att el kostar ungefär lika mycket som här i Sverige. Oljan är visserligen fortfarande mycket billigare i USA än i här men även den blir ju dyrare för varje dag. Jag tog på mig extra pullover på dagarna och filt på täcket på natten för att klara av att vistas i moderna bostäder i högt klassade villa områden. Ändå kändes det som om man var frusen hela tiden. Drag från fönster och dörrar hör till vardagen.
Ytterdörrar i USA är möjligen ett ännu större skämt jämfört med svensk standard. En pressad stålplåt på båda sidor om EPS el PUR isolering bildar dörrstomme. Det är inte något fel på isoleringen i en ytterdörr, men passformen mellan karm och dörr lämnar mycket övrigt att önska. Exakt samma dörrtyp användes som rumsdörr till hotellet i New York som till enfamiljshuset i Norwalk och Darien. På hotellrummet i New York hörde vi folk i rummen intill spola vatten, bada och skvalpa i badkaret och sådant man inte berättar. Lyhördheten beror på att dörrarna till rummet är otäta. När man släckt i sitt rum ser man en rejäl springa mellan dörr och karm på centimetern som släpper in ljuset från korridoren. Jag överdriver när jag skriver att man kan släcka lyset i rummet på natten och ändå läsa tidningen. Men med svenska mått mätt är standarden i New York inte hög utan bottenlåg.
Jag vet att USA inte är ensam om så dålig standard. Många länder har ännu sämre standard. Canada och England ligger nära USA. När vi fightas på vår marknad här i Sverige med värme-, brand- ljud- och rökklassade produkter på högsta nivå så känner jag att vi befinner oss ljusår före våra kolleger på andra sitan Atlanten (inkluderande England).
Det finns gränser för vad folk kan betala för att bo. I USA bygger man ganska billigt. Skillnaden i standard är emellertid stor. Samtidigt som vi kanske gör det onödigt dyrt och komplicerat här och borde tagga ned något så måste man i USA börja fundera på energibesparing vid byggnation. Och kräva personsäkerhet och komfort på hotellen genom att använda brand- och ljudhämmande dörrar.
Vintern är snart här. Många tänker säkert att det då är för sent att tänka på fönsterbyte och ser möjligheten att vänta tills nästa vår. Jag förstår tankegången och tror att den beror på att man inte känner alla fakta.
Dels så byter man ofta fönster i en villa på 1-2 dagar (beroende på antal fönster). Man har inte mer än ett (1) fönster öppet åt gången. D.v.s. varje rum är utan fönster högst några minuter. När man tar bort det gamla fönstret står redan ett nytt utanför och väntar på sättas in. Och den proceduren tar inte många minuter. Sedan tätar man snarast möjligt innan man går vidare till nästa fönster. Det som sedan tar tid är listning och plåtning, förberedelsearbetet och efterarbetet. Under den tiden är redan det nya fönstret på plats och tätat.
Energibesparingen är så stor att den korta tiden som fönsterhåletl är öppet blir försumbar. Och det allra bästa med att byta fönster under vintern är priset.
Eftersom de flesta tänker sig att hoppa över vintern när nu fönsterbytet ändå inte blivit av så är det lågsäsong januari – mars. Det blir åter högkonjunktur när man kommer förbi mars. Är det någon som hört talas om att man rear under högsäsong. Det vore som att sälja julpynt till reapris före jul. D.v.s. det bästa priset på fönsterbyte är alltid januari – mars. Fabrikerna såväl som fönstermontörerna har minst att göra denna tiden. Det är då man får rabatter som verkligen gör skillnad.
Från vårt montage team i Stockholm fick vi en intressant film som beskriver ett komplett montage med upptagning av större fönsterhål. Hjärtligt Tack! Det är härligt när snickargängen behärskar både tekniken för fönstermontage och digital media. Filmen beskriver på ett utförligt sätt hur det går till att ta bort befintliga fönster, ta upp hål till större fönster och slutligen att montera nya fönster och göra klart fönsteröppningarna med listning och plåtning.
Många villaägare drar sig nog för ett fönsterbyte och ser ibland framför sig oöverstigliga hinder. Och ett fönsterbyte under den kalla årstiden är också något man är orolig för. Filmen visar ett montage som från att man började tills man slutade endast tog 6 timmar för 2 hantverkare.
Efter mer än 45 år i fönster- och dörrbranschen så gläds jag fortfarande över alla små beslut vi tar som leder framåt. När man ser allt fusk i branschen med lösa spröjsar i plast och/eller aluminium som skall försöka efterlikna genuina miljöer och så kapitalt misslyckas, så är det en fröjd att i detalj studera vår wienerspröjs. Spröjs ute, spröjs inne, vit distanslist mellan glasen och vit silikonförsegling som nu finns som tillval utan extra kostnad på alla fönster med wienerspröjs. Ett synnerligen äkta och genuint utseende parat med modern energibesparing och minimalt underhåll.
Man kan naturligtvis tillverka ett äkta utseende genom att kopiera det man gjorde förr. Men konstruktionerna var inte optimala förr. De var dåligt isolerade, kittet lossnade från glasen, färgen flagnade. Vi har sedan dess lärt oss massor genom forskning och utveckling. Kunskap som kan användas även när man vill återskapa / renovera gamla miljöer.
Jag sätter en ära i att kombinera det gamla genuina utseendet med moderna krav på energibesparing och låga underhållskostnader på fönster. Äkta träspröjs halvas här ihop med riktiga snickarkors. När all träbearbetning är klar doppimpregneras spröjsgallret, doppmålas och slutligen sprutmålas det före montage. Härefter limmas spröjsen på in- och utsidan av glaset. Den vita distanslisten hjälper till att göra utseendet genuint. Varför nöja sig med kittade och kopplade fönster när man kan få så här vackra lösningar med moderna funktioner?
Silikonförseglingen garanterar att inte fukt kan krypa bakom spröjsen eller mellan glaset och fönsterbågen. Och det håller mycket längre än vanligt kitt. Förseglingen görs för hand. Ett äkta hantverk. Och en fröjd för ögat när fönstret sitter på plats.
Plötsligt handlar allt om U-värdet! Det är snart det enda som kommuniceras i fönsterbranschen. Om det bara hade varit så enkelt! För med 0.77w ligger vi synnerligen bra till med våra EC 90 fönster. Som dessutom går att bygga in med s.k. överisolering så att man får noll i U-värde för själva inbyggnadsmetoden. Nej, tyvärr är inte livet så enkelt att fönsterinköp endast kan baseras på U-värde.
U-värden som anges är som regel endast beräknade. Nästan aldrig testade värden. Redan i beräkningsmetoderna finns skevheter så man baxnar. Jag undrar ibland hur standardiserings arbeten fungerar när man som i detta fallet kommit fram till en beräkningsstandard där man inte gör skillnad på luftspalten på ett inåtgående och ett utåtgående fönster. Luftspalten på dessa båda vitt skilda fönstertyper beräknas lika trots att den är kall på utåtgående fönster och varm på inåtgående fönster. Anledningen är placeringen av tätningslist som sitter i ytterkanten på inåtgående fönster och i innerkant på utåtgående. Dessutom får man räkna med luftspalten som stillastående luft.
Tänk Er ett utåtgående fönster. All luft mellan båge och karm värmes ju succesivt upp av från huset läckande värme = luften stiger och alltmer luft sugs in i underkant och släpps ut i överkant. Det blir en formidabel skorsten av luft som värms upp och som transporterar bort den dyra värmen från huset ut till ytterluften.
Ett inåtgående fönster som dessutom numera har dubbla eller trippla tätningslister har däremot just stillastående luft mellan tätningslisterna. Därför är det, givet samma U-värde i beräkningen, ett betydligt lägre verkligt U-värde på ett inåtgående fönster än ett utåtgående.
Andra mycket viktiga faktorer är hur mycket luft fönstret släpper igenom i lufttäthets tester (här får man dock inte beräkna utan måste testa som tur är) och inte minst G-värdet. G-värdet handlar om hur fönstret släpper in solljus. För bästa energibalans borde man montera lägsta möjliga U-värde, t.ex. 3-glas med U=0,77w, mot norr och öster medan man sätter 2-glas med U=1,3w mot söder och väster.
De flesta fönster som byts ut har U-värden över 2,5w. Vanligast är 40 år gamla fönster och äldre som ofta har U-värden runt 4,0w. Nya fönster håller allt mellan 0,7 och 1,3w. Med tanke på förbättringen redan vid byte av fönster till 1,3w så är det helt utan betydelse om det nya fönstret har 1,3 eller 1,0 om man inte överisolerar karmen och på så sätt får ett verkligt lågt U-värde på hela installationen.
Ett fönster med U-värde 0.77w som är dåligt inbyggt och inte överisolerat är sämre än ett fönster med U-värde 1,3w som har rätt drevning och överisolering.
Med överisolering menas att springan mellan fönster och vägg täcks på ena eller båda sidorna av en effektiv isolering utöver drevningen.
Vi jobbar just nu mycket med att utarbeta riktlinjer för montage och överisolering för att fönsterbytet verkligen skall ge den besparing man kan förvänta sig.
