Kategori: Isolering

fredag 21 april 2017

Sanningen om utåtgående fönster som energiberäknare bör ta del av

Europeisk standard för hur man deklarerar U-värde och därmed energieffektivitet i fönster säger att man skall göra beräkningar baserade på area och Lambdavärde. Ingen låter sina fönster testas i HotBox därför att standarden säger att det räcker att beräkna. Ett HotBox test blir därför sällan relevant eftersom det är en dyr procedur.

Men sanningen är att beräkningarna enligt EU standard på Ut- och Inåtgående fönster inte är jämförbara.

LUFTEN ÄR INTE STILLASTÅENDE PÅ UTÅTGÅENDE FÖNSTER

I den Europeiska norm, som alla i Europa nu använder sig av, anses luften mellan båge och karm vara stillastående!! Den är endast stillastående i ett inåtgående fönster med dubbla eller trippla tätningslister. I ett utåtgående fönster är den luften en regelrätt skorsten som transporterar ut värmen i huset till kråkorna.

utåtgående fönster vs inåtgående fönster - stillastående luft

SKANDINAVISKT INFLYTANDE PÅ EUROPEISK STANDARD?

Fakta är i princip att enbart Sverige och Norge, plus lite Finland och Danmark, har vanan av utåtgående fönster. Resten av Europa och världen använder sig av inåtgående fönster.

Hur kan Skandinaverna då haft ett sådant inflytande över centraleuropeiska standardiseringskommittén när man fastställde standarden? För det är svårt att förstå hur representanter ifrån länder med inåtgående fönster som standard kan ha accepterat att beräkna luften mellan båge och karm i utåtgående fönster som stillastående…

inte stillastående luft på utåtgående fönster

VIKTIG FAKTA ATT HA I ÅTANKE

Ett utåtgående fönster med samma U-värde som ett inåtgående fönster och som deklareras med t.ex. samma U-värde är ljug och dikt. Ljuget och dikten baseras på standarden för beräkningarna. I verkligheten är ett utåtgående fönster MYCKET SÄMRE tack vare att spalten mellan båge och karm i verkligheten inte är stillastående utan en veritabel skorsten. Beräkningen på utåtgående blir därför mycket mera optimistisk än verkligheten.

Därför vill vi be alla arkitekter och energiberäknare att vara uppmärksamma på detta. Ni kanske följer normerna men i verkligheten är inåtgående fönster med dubbla och trippla tätningslister mycket bättre vad gäller energieffektivitet än utåtgående, med på papperet samma prestanda.

onsdag 11 juni 2014

En historia om vårt 1800-tals hus

Gunänga_HDR5_1K

I de skånska skogarna på gränsen till Småland ligger en gul mangårdsbyggnad från 1801 uppe på en kulle med utsikt över stambanan. Mangårdsbyggnaden är huvudbyggnaden i en gårdssamling som är från 1801 och låg förut just där stambanan byggdes i mitten på 1800-talet. 1855 flyttades byggnaderna upp på kullen då järnvägen skulle byggas. 1976 flyttade jag med fru och son till den gula villan och huset har sedan dess renoverats del för del. I anslutning till mangårdsbyggnaden som idag mera liknar en villa finns en lada som byggts om till lounge, garage/festsal och två lägenheter.
Gunänga_1919_1K
Gammalt foto på huset från ca 1919

Gunänga-vinter
Huset i vintras, 2014

Anno_1K
A.N.O: MDCCCL, en gammal orginalbräda har vi behållit och placerat ovanför ytterdörren i hallen

Det är fantastiskt vad man kan göra med en gammal grupp byggnader/gårdssamling. Ombyggnaderna kan tas i den takt man har råd, man kan bo och verka samtidigt som man bygger om. Fritiden kan användas optimalt. Känner man för att göra nytta så fortskrider bygget, Vill man lata sig så står det stilla ett tag.

Gult hus med grön dörr
Ytterdörr från 1977, året efter vi flyttade in.

Gunänga_HDR_YD_1K
Ny ytterdörr från 2014 i ädelask. 

För 10 år sedan byggde vi till vinterträdgården som idag fungerar som en utbyggnad av köket ut i trädgården. Förr var det enbart en öppen veranda med korrugerat plasttak som skydd mot regn eller sol. 1989 byggde vi ut det till ett uterum, med dåligt isolerade isolerglas och stengolv. Det blev med tiden en besvikelse. På sommaren var det för varmt och fullt med flugor. Största delen av året var det för kallt att vara där. Trots infravärmare m.m..

Vi tog ett drastiskt beslut. Ut med de dåligt isolerade fönsterpartierna. Eftersom jag är i branschen så var det kanske lättare att fatta beslutet att investera i fullisolerade fönsterpartier med U-värde 1,3w. Golvet var isolerat men jag fick även tilläggsisolera taket vilket jag gjorde med pur-skivor från utsidan och sedan lades nytt tak.
Gunänga_HDR10_1K

Nu har vi fått ett rum till! Så ljust och så nära trädgården som det kan bli. Det är faktiskt här vi tillbringar nästan all vår tid. Bortsett från sovrum, kök och badrum så hade vi kunnat skära bort resten av huset som helt onödigt. Nu gör man inte så i ett gammalt kulturhus som detta. När man har fester eller på vinterhalvåret när man vill krypa in i en hörna och läsa en bok så kommer de andra ytorna i huset väl till pass.

Bifogar lite fler bilder på vår vinterträdgård som är en utbyggnad av köket genom att vi rev väggen in till köket. De välvda bågarna är massiva granstolpar som bearbetats för hand. De ger naturligtvis en speciell atmosfär till bygget.
Gunänga_HDR6_1K
Interiör vinterträdgården

Gunänga_HDR13_1K
Äppelträd på baksidan

Gunänga_HDR17_1K
Träveranda mot söder och vinterträdgård mot öst

Gunänga_HDR8_1K
Interiör vinterträdgård

Untitled_HDR2_1K
Nya inåtgående dreh-kip fönster med äkta wienerspröjs

tisdag 01 oktober 2013

Dörrar & fönster på hus i USA

Att resa är att få inspiration. Jag och Marie var i USA igen. Jag besökte som vanligt byggplatser, nybyggda villaområden och nybyggda villor. Det är alltid intressant att se hur man löser problem och utvecklas på andra kontinenter och i andra länder. Skillnaden är stor. Det finns enormt mycket att lära av att resa. I varje fall i min bransch.

I USA har man en helt annan slags finish än den vi vant oss vid som norm i vårt land och Europa. En målad yta får t.ex. gärna visa upp penselränder, inne som ute. Eftersom ytorna målas med synnerligen matt färg (glans 3-7) även på lister, salningar, foder och liknande så tänker man inte på det utan istället på hur väl alla sprickor, geringar och spikhål är ifyllda. Totalintrycket blir att det är hög finish trots penseldragen.

Standarden på dörrar och fönster är mycket låg jämfört med Sverige. U-värde/isolering är inte högt prioriterat trots att det kan vara lika viktigt att stänga ute värme som kyla. Få hus i USA saknar luftkonditionering. Fönsterbranschen i USA gör mycket reklam för argongas och lågenergiglas men glasmellanrummet är på sin höjd 6-8 mm. Fönsterbågarna och karmar har lite mer än hälften av det djup vi är vana vid och därmed så är U-värdet lågt på såväl glas som båge och karm. Ytterdörrarna är fortsatt cirka 45mm tjocka massiva dörrblad av trä när man inte använder glasfiber eller stålplåt som yta. Då kan isoleringen motsvara hälften av vad våra ytterdörrar har.

Karmar tillverkas i en kvalitet som ligger långt under den skandinaviska. Att i ett så modernt land inte ha mer än högst grundmålade snickerier (oftast fortfarande obehandlade) innebär att allt platsmålas med matt PVA eller Acrylfärg med tidigare nämnda penseldragsfinish.

Jag besökte ett antal bygghandlare och deras fönster- och dörravdelningar som ser lika ut oavsett vem man besöker. Det ser ut som på Bauhaus i Europa. Ytterdörrar hänger på pallställen. Antingen som dörrblad man köper och beslår på byggplatsen eller ”prehung” i karm, grundmålat. Alla lås är den enkla för handtagsknopp. Byter man ut knoppen mot ett handtag så får man samma rörelse som med knoppen = man måste böja ned handtaget till nästan pekande lodrätt nedåt innan tryckesfallen släpper från slutblecket. Amerikanare är naturligtvis vana vid detta, men för mig känns det ovant. Fördelen är att priset för beslag och beslagning blir mycket lågt och utan variationer.

Tätheten i ytterdörrar är inte vad vi förväntar oss Man har tätningslister men anslutningen på de dörrar jag såg var långt ifrån optimal. Ytterdörrar är inåtgående och har oftast en mycket låg tröskel. De sitter som regel rejält indragna med stort taköverhäng, annars hade regntätheten varit ett stort problem med läckande vatten in på golvet.

Husen konstrueras av träreglar c/c 1 fot. På utsidan spikas en OSB board och på detta en vindfolie. Mellan reglarna isoleras och på insidan ännu en OSB board och sedan gips. Enkelt och snabbt reser man husen på en dag.

Totalintrycket blir ändå att det är fina hus med hög standard och intressant arkitektur. Trots tusentals hus från samma byggare på ett område så är nästan inget hus det andra likt. Man varierar detta genom att variera vinklar och utbyggnader, takkupor, fönstermått, fasadbeklädnar, runa respektive fyrkantiga kolumner, terasser på olika sidor och man lägger sällan husen i samma vinkel. En ren motsats till hur vi i Sverige bygger villaområden med samma byggare. Hos oss är det raka linjer med exakt lika hus. Det blir onekligen trevligare miljöer på det amerikanska sättet att planera/bygga.

Bilderna visar ett nytt hus. Ytterdörr, målningsfinish med penselränder, snygga fasader, klena fönsterprofiler av pvc.

penseldrag     ytterdörr-usa låsfönster

hus-usa

 

onsdag 12 december 2012

Det är nu man märker skillnaden på glas och glas, fönster och fönster

Det är sällan man har praktisk möjlighet att mäta skillnaden på bra isolerande fönster och dåliga. Väl monterade i ett hus så är det ju sällan man har både och i samma hus, samma rum och med samma värmekällor. Dessutom vid ett tillfälle när kölden bitit sig fast utomhus.

Jag hade ett sådant tillfälle häromdagen då jag mätte upp innertemperaturen på några olika glaskombinationer som råkade vara monterade i samma rum. I båda fallen handlade det om 2-glas.

2-glas isolerruta utan Energibeläggning på glasen och utan argongas med 16mm luftmellanrum var 6-7 grader på insidan.
2-glas isolerruta med Energibeläggning på glasen och med 16 mm argongas mellan glasen var 17 grader på insidan.
Utomhus var temperaturen vid mät-tillfället minus 8 grader. Rummet var utan radiatorer. Endast en luftvärmepump fanns för uppvärmning.

Jag mätte en 3-glas ruta utan argongas och utan energiglas här på kontoret strax innan jag skrev denna bloggen. I ett annat hus och med värmekälla under fönstret var innertemperaturen endast 15 grader när utetemperaturen var nära noll.

Det går att spara mycket energi genom att välja rätt fönster.

torsdag 05 juli 2012

Hur viktigt är U-värdet?

Plötsligt handlar allt om U-värdet! Det är snart det enda som kommuniceras i fönsterbranschen. Om det bara hade varit så enkelt! För med 0.77w ligger vi synnerligen bra till med våra EC 90 fönster. Som dessutom går att bygga in med s.k. överisolering så att man får noll i U-värde för själva inbyggnadsmetoden. Nej, tyvärr är inte livet så enkelt att fönsterinköp endast kan baseras på U-värde.

U-värden som anges är som regel endast beräknade. Nästan aldrig testade värden. Redan i beräkningsmetoderna finns skevheter så man baxnar. Jag undrar ibland hur standardiserings arbeten fungerar när man som i detta fallet kommit fram till en beräkningsstandard där man inte gör skillnad på luftspalten på ett inåtgående och ett utåtgående fönster. Luftspalten på dessa båda vitt skilda fönstertyper beräknas lika trots att den är kall på utåtgående fönster och varm på inåtgående fönster. Anledningen är placeringen av tätningslist som sitter i ytterkanten på inåtgående fönster och i innerkant på utåtgående. Dessutom får man räkna med luftspalten som stillastående luft.

Tänk Er ett utåtgående fönster. All luft mellan båge och karm värmes ju succesivt upp av från huset läckande värme = luften stiger och alltmer luft sugs in i underkant och släpps ut i överkant. Det blir en formidabel skorsten av luft som värms upp och som transporterar bort den dyra värmen från huset ut till ytterluften.

Ett inåtgående fönster som dessutom numera har dubbla eller trippla tätningslister har däremot just stillastående luft mellan tätningslisterna. Därför är det, givet samma U-värde i beräkningen, ett betydligt lägre verkligt U-värde på ett inåtgående fönster än ett utåtgående.

Andra mycket viktiga faktorer är hur mycket luft fönstret släpper igenom i lufttäthets tester (här får man dock inte beräkna utan måste testa som tur är) och inte minst G-värdet. G-värdet handlar om hur fönstret släpper in solljus. För bästa energibalans borde man montera lägsta möjliga U-värde, t.ex. 3-glas med U=0,77w, mot norr och öster medan man sätter 2-glas med U=1,3w mot söder och väster.

De flesta fönster som byts ut har U-värden över 2,5w. Vanligast är 40 år gamla fönster och äldre som ofta har U-värden runt 4,0w. Nya fönster håller allt mellan 0,7 och 1,3w. Med tanke på förbättringen redan vid byte av fönster till 1,3w så är det helt utan betydelse om det nya fönstret har 1,3 eller 1,0 om man inte överisolerar karmen och på så sätt får ett verkligt lågt U-värde på hela installationen.

Ett fönster med U-värde 0.77w som är dåligt inbyggt och inte överisolerat är sämre än ett fönster med U-värde 1,3w som har rätt drevning och överisolering.

Med överisolering menas att springan mellan fönster och vägg täcks på ena eller båda sidorna av en effektiv isolering utöver drevningen.

Vi jobbar just nu mycket med att utarbeta riktlinjer för montage och överisolering för att fönsterbytet verkligen skall ge den besparing man kan förvänta sig.

torsdag 10 maj 2012

Tilläggsisolering av gamla hus

Jag har renoverat ett rum i mitt gamla hus, byggt 1801. Det flyttades till nuvarande plats 1955 när järnvägen drogs fram genom Sverige. Men konstruktionen är från 1801. I våra trakter kallas det ”båleväggar” och det är handsågade plank, cirka 8 cm tjocka, som horisontellt staplats på varandra med träplugg som sammanhållare och vitmossa som tätning.  På insidan finns porösa träfiber och tapet. På utsidan har man på 50-talet gjort ett försök att isolera med en cirka 3-5 cm mineralulls skiva som är sydd ihop så att inte ullet skall falla ned i botten på säcken. Inte mycket till isolering.  Utvändigt träpanel.

Hur isolerar man en sådan gammal vägg?

Eftersom jag inte är helt novis i byggfysik så bestämde jag mig för att tilläggs isolera på insidan:
3 cm polyurethane limmat på 9 mm Allboard tillverkades på min fabrik i formatet 900 x 2440 mm och dessa skivor limmade vi med sättlim på insidan av innerväggarna. På några ställen säkrade vi med några skruv. Isoleringen gick fortare än att sätta gips på väggarna. Isolering med polyurethane är relativt tät och därför passar den utmärkt från insidan rent byggfysikaliskt. Men det bästa är att 3 cm polyurethane isolerar lika bra som 6 cm mineral ull eller vanlig vit cellplast EPS. En stor fördel är att Allboardskivan är brandhämmande, man kan skruva i den, den är helt obrännbar och A1 klassad och ett utmärkt underlag för tapeter eller målning.

Jag funderar på att ta upp en sådan produkt i vårt sortiment.

TILLÄGGS ISOLERING FÖR INVÄNDIG ISOLERING bestående av ca 3cm polyurethane och 9mm Allboard. Totalt cirka 38 mm tjock. Självbärande. Kan limmas på väggen eller skruvas eller både och.

Jag gjorde en enkel beräkning på hur mycket denna skivan skulle kunna spara i energi. Mina beräkningar visar att kostnaden för dessa skivor sparas in på 1,5 år genom mindre energiåtgång. Oräknat arbetet förstås.