torsdag 10 maj 2012

Tilläggsisolering av gamla hus

Jag har renoverat ett rum i mitt gamla hus, byggt 1801. Det flyttades till nuvarande plats 1955 när järnvägen drogs fram genom Sverige. Men konstruktionen är från 1801. I våra trakter kallas det ”båleväggar” och det är handsågade plank, cirka 8 cm tjocka, som horisontellt staplats på varandra med träplugg som sammanhållare och vitmossa som tätning.  På insidan finns porösa träfiber och tapet. På utsidan har man på 50-talet gjort ett försök att isolera med en cirka 3-5 cm mineralulls skiva som är sydd ihop så att inte ullet skall falla ned i botten på säcken. Inte mycket till isolering.  Utvändigt träpanel.

Hur isolerar man en sådan gammal vägg?

Eftersom jag inte är helt novis i byggfysik så bestämde jag mig för att tilläggs isolera på insidan:
3 cm polyurethane limmat på 9 mm Allboard tillverkades på min fabrik i formatet 900 x 2440 mm och dessa skivor limmade vi med sättlim på insidan av innerväggarna. På några ställen säkrade vi med några skruv. Isoleringen gick fortare än att sätta gips på väggarna. Isolering med polyurethane är relativt tät och därför passar den utmärkt från insidan rent byggfysikaliskt. Men det bästa är att 3 cm polyurethane isolerar lika bra som 6 cm mineral ull eller vanlig vit cellplast EPS. En stor fördel är att Allboardskivan är brandhämmande, man kan skruva i den, den är helt obrännbar och A1 klassad och ett utmärkt underlag för tapeter eller målning.

Jag funderar på att ta upp en sådan produkt i vårt sortiment.

TILLÄGGS ISOLERING FÖR INVÄNDIG ISOLERING bestående av ca 3cm polyurethane och 9mm Allboard. Totalt cirka 3,9 mm tjock. Självbärande. Kan limmas på väggen eller skruvas eller både och.

Jag gjorde en enkel beräkning på hur mycket denna skivan skulle kunna spara i energi. Mina beräkningar visar att kostnaden för dessa skivor sparas in på 1,5 år genom mindre energiåtgång. Oräknat arbetet förstås.

torsdag 05 januari 2012

Energieffektiva fönster är inte nödvändigtvis samma sak som lägsta U-värde

Med en dåres envishet har jag i många år hävdat att våra 2-glas fönster generellt är ett bättre val än 3-glas fönster, detta trots att vi har 3-glas fönster som standard i våra prislistor. Jag är beredd att nyansera detta något.

I de flesta fall är dock fortfarande våra fönster med 2-glas och U-värde 1,3w att föredra framför 3-glas med U-värde 1,2w. Jag såg nyligen ett föredrag av Arne Roos på Uppsala Universitet som bekräftar detta och som nyanserar påståendet en del. För visst är ett lågt U-värde bra i vissa sammanhang. För att spara energi är det dock inte alltid bäst att välja lägsta U-värdet.

3-glas fönsters nackdelar:
- 50 % mera vikt betyder större påfrestning på beslag
- 3 glas släpper in mindre solljus och värme än 2 glas
- 3 glas kräver 50% mer energi vid tillverkningen
- 3 glas ger sämre utsikt än 2 glas. Ju tjockare glaspaket ju sämre ljusinsläpp och utsikt.
- 3-glas fönster är cirka 6-7% dyrare än 2-glas fönster
- växthuseffekten = summan av kortvågig solvärme som släpps in är lägre än summan av den långvågiga värme som släpps ut med 3-glas. Totaleffekten blir negativ. Detta beror på att g-värdet är sämre på 3-glas än för 2-glas rutor. För den som inte vet vad G-värde är = se wikipedia.

Dessutom ger 3-glas följande nackdelar för dem som installerar och producerar fönster:
- 50 % mera vikt betyder sämre arbetsmiljö för installatörer och tillverkare

Med 2-glas kan man utan större problem komma ned i U-värdet 1,3w för hela fönsterkonstruktionen. Lägre U-värde innebär dyrare konstruktioner där karm/båge måste isoleras. De flesta 3-glasfönster har U-värde 1,2w. Man kan komma ännu lägre genom att utöka tjockleken på glaspaketet och därmed bågen.

Ett bra alternativ på många hus kan vara att välja 2-glas fönster med U-värde 1,3w på husets 3 sidor och fönster med 3-glas och U-värde 0,77w mot norr.