Poster taggade med Energi

fredag 21 april 2017

Sanningen om utåtgående fönster som energiberäknare bör ta del av

Europeisk standard för hur man deklarerar U-värde och därmed energieffektivitet i fönster säger att man skall göra beräkningar baserade på area och Lambdavärde. Ingen låter sina fönster testas i HotBox därför att standarden säger att det räcker att beräkna. Ett HotBox test blir därför sällan relevant eftersom det är en dyr procedur.

Men sanningen är att beräkningarna enligt EU standard på Ut- och Inåtgående fönster inte är jämförbara.

LUFTEN ÄR INTE STILLASTÅENDE PÅ UTÅTGÅENDE FÖNSTER

I den Europeiska norm, som alla i Europa nu använder sig av, anses luften mellan båge och karm vara stillastående!! Den är endast stillastående i ett inåtgående fönster med dubbla eller trippla tätningslister. I ett utåtgående fönster är den luften en regelrätt skorsten som transporterar ut värmen i huset till kråkorna.

utåtgående fönster vs inåtgående fönster - stillastående luft

SKANDINAVISKT INFLYTANDE PÅ EUROPEISK STANDARD?

Fakta är i princip att enbart Sverige och Norge, plus lite Finland och Danmark, har vanan av utåtgående fönster. Resten av Europa och världen använder sig av inåtgående fönster.

Hur kan Skandinaverna då haft ett sådant inflytande över centraleuropeiska standardiseringskommittén när man fastställde standarden? För det är svårt att förstå hur representanter ifrån länder med inåtgående fönster som standard kan ha accepterat att beräkna luften mellan båge och karm i utåtgående fönster som stillastående…

inte stillastående luft på utåtgående fönster

VIKTIG FAKTA ATT HA I ÅTANKE

Ett utåtgående fönster med samma U-värde som ett inåtgående fönster och som deklareras med t.ex. samma U-värde är ljug och dikt. Ljuget och dikten baseras på standarden för beräkningarna. I verkligheten är ett utåtgående fönster MYCKET SÄMRE tack vare att spalten mellan båge och karm i verkligheten inte är stillastående utan en veritabel skorsten. Beräkningen på utåtgående blir därför mycket mera optimistisk än verkligheten.

Därför vill vi be alla arkitekter och energiberäknare att vara uppmärksamma på detta. Ni kanske följer normerna men i verkligheten är inåtgående fönster med dubbla och trippla tätningslister mycket bättre vad gäller energieffektivitet än utåtgående, med på papperet samma prestanda.

fredag 31 januari 2014

Låt oss slå hål på en LÖGN som många fönstersäljare försökt lura branschen med

Sanningen är att U-värde 1,3w/(m²K) och 2-glas är mera energieffektivt än U-värde 1,1w/(m²K) och 1,2w/(m²K) med 3-glas
Vi vill fästa våra kunders uppmärksamhet på att 2-glas fönster med U-värde 1,3w/(m²K) oftast är bättre och mera energieffektivt än 3-glas fönster med U-värden 1,1w/(m²K) och 1,2w/(m²K). Det är på tiden att vi slår hål på osanningen att man generellt skulle spara mera energi på att välja 3-glas jämfört med 2-glas. Enligt den europeiska standarden och bifogade vetenskapliga beräkningar så kan inte energieffektiviteten i ett fönster mätas endast i U-värdet. Man skall även ta hänsyn till g-värdet som speglar solens bidrag till husets uppvärmning. Solens bidrag till normalvillan är hela 30 % och därmed en nästan lika viktig faktor som U-värdet. En tredje viktig faktor är lufttätheten och därmed blir som regel fönster med 2- eller 3 tätningslister klart bättre än fönster med endast 1 enkel tätningslist.

Detta betyder att t.ex. Ekstrands 2-glas fönster med U-värde 1,3w/(m²K) är energieffektivare än 3-glas fönster med U-värde 1,2w/(m²K). På alla sidor utom på den norra sidan. Om man räknar på ett normalhus och antalet soltimmar ett normalår så är det tveklöst så. Och det fina i detta är att fönster med U-värde 1,3w/(m²K) har 7% lägre pris än fönster med U-värde 1,2w/(m²K) eftersom de har 2 istället för 3 glas. Dessutom är de inte så tunga vilket frestar mindre på beslagen.

u-värde ekstrands sverige104

Detta är dramatisk information för många i branschen. Arkitekter, byggare, byggherrar! Som i snart 10 år bombarderats med informationen att om man inte valde U-värde 1,2w/(m²K) eller bättre så var inte fönstren energieffektiva. Medhjälpare i denna kampanj var bland annat Energimyndigheten och naturligtvis de tillverkare som redan hade produktionslinjer med 3-glas fönster. En annan pådrivare för att U-värdet och endast U-värdet 1,2w/(m²K) eller lägre skulle vara allena saliggörande var naturligtvis också de stora glastillverkarna som lobbade aktivt och framgångsrikt för att svenskar skulle välja 3-glas istället för 2-glas. Därför har svenska arkitekter, föreskrivare, byggare och konsumenter i 10 år valt U-värde 1,2w/(m²K) med 3-glas istället för U-värde 1,3w/(m²K) med 2-glas utan att ta hänsyn till g-värden och lufttäthet. Och därmed har man inte valt det fönster som är bäst ur energispar synpunkt. Och man har valt onödigt tunga och onödigt dyra fönster.

Bakgrunden är att man med 2-glas isolerrutor med senaste tekniken kan komma ned till U-värde 1,3w/(m²K) ganska lätt men inte lägre. Med 3-glas kommer man däremot lätt till 1,2w/(m²K) förutsatt samma fönsterbågar och därmed tjocklekar på glaspaketen. Därför lobbade branschen (läs svenska fönstertillverkare och glastillverkarna) framgångsrikt så att de flesta väljer 3-glas fönster med U-värde 1,2w/(m²K).

Hos många konsumenter sitter detta kvar. Naturligtvis skall man byta till 3-glas fönster! Trots att man kan få bättre energibesparing med 2-glas fönster som har nästan samma U-värde, klart bättre g-värde (solinstrålning) och ofta bättre lufttäthet genom att det finns flera tätningslister i bågen.

Varför betala mer för sämre prestanda??

Först när u-värdet kommer under 1,0w/(m²K) så blir fönstret mer energieffektivt än 2-glas med U=1,3w/(m²K). Ekstrands har fönsterkonstruktioner med u-värde ner till U=0,77w/(m²K), dessutom med trippla tätningslister. Dessa fönster är högst relevanta vid nybyggnation, utvecklingen går dessutom mot ännu lägre u-värde. Men vid byte av fönster i befintlig fasad (gammalt hus) finns både ekonomiska och tekniska parametrar som talar för att val av 2-glas med U=1,3w/(m²K) är bättre.

fredag 08 februari 2013

Vad är G-värde?

G-värdeInte många människor har koll på vad G-värdet står för. Därför finns det anledning att berätta det på min blogg. U-värdet däremot verkar vara väl bekant.

G-värdet är:

• Koefficienten av total genomtränglighet av solenergi angivet i % . Och därmed dagsljus.
• Sammansättningen av direkt energiöverföring och påföljande fördelning av värme på den glasade ytan mot interiören, baserat på absorberade solstrålar.
• Soluppvärmning av ett rum genom glas och därmed tillförd uppvärmning utan ytterligare kostnader
• Vad som är välkomnat på vintern kan vara obehagligt på sommaren, eftersom energi som kommer från solstrålar betyder värme

Det finns ett nytt glas på marknaden som kallas antifog. Det är en typ av beläggning på glaset som gör att man slipper utvändig kondens. Några av våra kolleger har gjort stort nummer av detta. Några företag kör det som standard på sitt bästa fönster. Inom kort kommer hård marknadsföring av s.k. ”antifog” rutor att dominera branschen

Antifog

Antifog är ett fördyrande glas som inte är värt merkostnaden om ni frågar oss. De som marknadsför antifog skrämmer upp kunden och överdriver kondensproblemet kraftigt. Glaslösningarna som man marknadsför har ofta u-värde 0.5 plus antifog, en jättestor nackdel med detta fönstret är det s.k. G-värdet som endast är 44%. Vårt eget superfönster EC/90 PLUS har t.ex.ett G-värde på 62% med u-värde på 0.77w/(m2K) medan vårt standardfönster med u-värde 1,3w/(m2K) har ett G-värde på 56%. Ju högre G-värde, desto mer gratis solvärme till rummet.

Solenergi

G-värdet viftas ofta bort som oviktigt från de som säljer fönster med dåliga g-värde. G-värde är ett mått på hur mycket solenergi som glaset släpper igenom. Expertisen inom energi och byggfysik anser att G-värdet bör värderas lika mycket som u-värdet. Det blir allt vanligare från folk som ser sammanhanget och därmed föreskriver höga G-värde på stora byggprojekt.

Kondens

Kondensproblemet är visserligen en realitet oftast bara ca 2 veckor under hösten, oftast några fåtal morgontimmar och knappt dito under våren. Väldigt många parametrar påverkar om man får kondens, vissa får det inte, andra får det. (väderstreck, vegetation, fönstrets placering i vägg, etc)

Problem med kondens får man redan med u-värde 1,3 på glaset. Vår bestämda uppfattning är att mycket lägre u-värde inte gör att kondensperioden förlängs nämnvärt eller att det är fler timmar kondens per dag. De som säljer antifog/kondensfria fönster kommer att hävda detta. Samtal med isolerglastillverkare bekräftar vår uppfattning.

Vi har inte beslutat om vi skall ta in Antifog i sortimentet. Man får idag liknande effekt om man väljer självrengörande glas som vi redan har i sortimentet.

Mörkt glas

Mörka glasrutor som släpper in för lite dagsljus/soljus är ett problem. Väljer man flera glas och/eller glas med olika beläggningar blir det ännu mörkare. Vi hade en kund i Göteborg som skulle ha ljudglas i sina fönster till den centrala lägenheten. Kunden blev så besviken över att glasen var mörka att man ville reklamera hela leveransen. Hela våningen blev mörkare jämfört med de 3-glasrutor hon tidigare hade. Ljudisolerande glas blir t.ex. alltid mörkare eftersom det är tjockare glas och ofta med ljudfolie. Lamellglas blir mörkare, energiglas blir mörkare, ju fler rutor desto mörkare, osv.. Det är ett av skälen till att vi fortsatt hävdar att en 2-glasruta som har U-värde 1,3w ofta är bättre val än en 3-glasruta med U-värde 1,2w. Denna futtiga tiondel bättre U-värde kompenseras väl av ett lägre G-värde i 2-glaset.

Att välja rätt glaskombination är inte lätt, det finns mängder med olika prestanda på glas och ofta tvingas man till en kompromiss för att erhålla olika bra egenskaper i ett fönster. I ett passivhuscertifierat fönster har man högre krav på isolervärde i båge och karm vilket gör att man inte tvingas att använda glas med extremt låga u-värde för att uppnå bra värde på hela fönstret. Man kan då kombinera ett mycket lågt u-värde på hela fönstret och ett relativt bra G-värde i glaset (62%).

torsdag 10 maj 2012

Tilläggsisolering av gamla hus

Jag har renoverat ett rum i mitt gamla hus, byggt 1801. Det flyttades till nuvarande plats 1955 när järnvägen drogs fram genom Sverige. Men konstruktionen är från 1801. I våra trakter kallas det ”båleväggar” och det är handsågade plank, cirka 8 cm tjocka, som horisontellt staplats på varandra med träplugg som sammanhållare och vitmossa som tätning.  På insidan finns porösa träfiber och tapet. På utsidan har man på 50-talet gjort ett försök att isolera med en cirka 3-5 cm mineralulls skiva som är sydd ihop så att inte ullet skall falla ned i botten på säcken. Inte mycket till isolering.  Utvändigt träpanel.

Hur isolerar man en sådan gammal vägg?

Eftersom jag inte är helt novis i byggfysik så bestämde jag mig för att tilläggs isolera på insidan:
3 cm polyurethane limmat på 9 mm Allboard tillverkades på min fabrik i formatet 900 x 2440 mm och dessa skivor limmade vi med sättlim på insidan av innerväggarna. På några ställen säkrade vi med några skruv. Isoleringen gick fortare än att sätta gips på väggarna. Isolering med polyurethane är relativt tät och därför passar den utmärkt från insidan rent byggfysikaliskt. Men det bästa är att 3 cm polyurethane isolerar lika bra som 6 cm mineral ull eller vanlig vit cellplast EPS. En stor fördel är att Allboardskivan är brandhämmande, man kan skruva i den, den är helt obrännbar och A1 klassad och ett utmärkt underlag för tapeter eller målning.

Jag funderar på att ta upp en sådan produkt i vårt sortiment.

TILLÄGGS ISOLERING FÖR INVÄNDIG ISOLERING bestående av ca 3cm polyurethane och 9mm Allboard. Totalt cirka 38 mm tjock. Självbärande. Kan limmas på väggen eller skruvas eller både och.

Jag gjorde en enkel beräkning på hur mycket denna skivan skulle kunna spara i energi. Mina beräkningar visar att kostnaden för dessa skivor sparas in på 1,5 år genom mindre energiåtgång. Oräknat arbetet förstås.

torsdag 05 januari 2012

Energieffektiva fönster är inte nödvändigtvis samma sak som lägsta U-värde

Med en dåres envishet har jag i många år hävdat att våra 2-glas fönster generellt är ett bättre val än 3-glas fönster, detta trots att vi har 3-glas fönster som standard i våra prislistor. Jag är beredd att nyansera detta något.

I de flesta fall är dock fortfarande våra fönster med 2-glas och U-värde 1,3w att föredra framför 3-glas med U-värde 1,2w. Jag såg nyligen ett föredrag av Arne Roos på Uppsala Universitet som bekräftar detta och som nyanserar påståendet en del. För visst är ett lågt U-värde bra i vissa sammanhang. För att spara energi är det dock inte alltid bäst att välja lägsta U-värdet.

3-glas fönsters nackdelar:
– 50 % mera vikt betyder större påfrestning på beslag
– 3 glas släpper in mindre solljus och värme än 2 glas
– 3 glas kräver 50% mer energi vid tillverkningen
– 3 glas ger sämre utsikt än 2 glas. Ju tjockare glaspaket ju sämre ljusinsläpp och utsikt.
– 3-glas fönster är cirka 6-7% dyrare än 2-glas fönster
– växthuseffekten = summan av kortvågig solvärme som släpps in är lägre än summan av den långvågiga värme som släpps ut med 3-glas. Totaleffekten blir negativ. Detta beror på att g-värdet är sämre på 3-glas än för 2-glas rutor. För den som inte vet vad G-värde är = se wikipedia.

Dessutom ger 3-glas följande nackdelar för dem som installerar och producerar fönster:
– 50 % mera vikt betyder sämre arbetsmiljö för installatörer och tillverkare

Med 2-glas kan man utan större problem komma ned i U-värdet 1,3w för hela fönsterkonstruktionen. Lägre U-värde innebär dyrare konstruktioner där karm/båge måste isoleras. De flesta 3-glasfönster har U-värde 1,2w. Man kan komma ännu lägre genom att utöka tjockleken på glaspaketet och därmed bågen.

Ett bra alternativ på många hus kan vara att välja 2-glas fönster med U-värde 1,3w på husets 3 sidor och fönster med 3-glas och U-värde 0,77w mot norr.