Kategori: Kvalitet

fredag 17 mars 2017

Konstruktivt träskydd – tips & råd

Detta tål att upprepas. Trä är ett levande material, och det suger gärna upp fukt. Som man ser på nedan bild så sugs även olja lätt upp av trä. Därför gäller det att undvika kapillärfällor (öppningar i träet eller färgskikten som skyddar träet från väta) när man bygger fönster och dörrar eller träprodukter i allmänhet som är till för utomhusbruk.

Konstruktivt träskydd betyder att produkten är konstruerad med hänsyn till de yttre faktorer som påverkar produkten över tid. Det kan tyckas självklart men är tyvärr något som de allra flesta inte lever upp till. Exempel på konstruktivt träskydd kan vara utformning av profiler, att undvika att vatten blir stående. Att undvika kapillärfällor och ha en konstruktion som är tät och inte tillåter fukt att tränga in och bli stående.

Träbit i olja (konstruktivt träskydd)

Måla alltid ändträ! – Konstruktivt Träskydd

Det är viktigt att måla ändträ för att undvika röta i träprodukter. Annars finns det risk att det kommer se ut så här efter bara några år:

Träfönster utan målat ändträ

Fönstret på bilden kommer inte ifrån Ekstrands. Det illustrerar bara hur viktigt det är att måla ändträet. Här har vattnet runnit längs mittposten (där syns det tydligast) och sedan sugits upp i ändträet (underdelen av träbiten). Träet har svällt och färgen flagat.

Sådana här konstruktionsfel har genom åren gjort att folk tröttnat på träfönster. Min bestämda uppfattning är att om man bygger fönster med konstruktivt träskydd undviker man sådana här problem.

Måla inte på trä med kvist – Konstruktivt Träskydd

Därför har vi på Ekstrands alltid kvistrent virke under alla målade ytor. Målar man på en kvist så är det bara en fråga om tid innan kvisten ser ut som på bilden. Många försöker med speciella grundfärger eller med shellack förhindra att lignin i kvisten blöder ut genom färgen och bildar en gul fläck. Alla sådana försök fördröjer mer eller mindre bara processen men förhindrar den inte.

kvistblödning

Det enda säkra sättet att slippa kvistblödning är att inte ha kvistar i träet man målar på. Därför har Ekstrands fönster och dörrar aldrig kvist under täckande färger.

Materialval i badrum – Konstruktivt Träskydd

Använd aldrig mdf till foder i badrum. Det är bara en tidsfråga (och den är kort) innan färgen spricker eftersom ingen mdf är fuktsäker. Måla heller aldrig lister i badrum med vanliga invändiga färger om listerna sitter så att de då och då kan få vattenstänk.

foder i badrum

Om målat trä i badrum inte skall uppvisa sprickor (som på bilden) skall det grundmålas och täckmålas som utvändiga snickerier. Ekstrands DK5 system är lämpligt för lister i badrum. Ändträet måste också var väl skyddat med färg.

tisdag 07 april 2015

Är budskapet ”i gammal stil” tillräckligt för att locka till köp

Man ser ganska mycket annonser för fönster och dörrar i ”gammal stil”. Nostalgi är ett säljargument. Många hus kräver fönster och dörrar i gammal stil för att man inte skall bryta mot husets stil. Jag köper och t.om. hyllar det argumentet.

Men de flesta som annonserar om fönster och dörrar i gammal stil tillverkar dem också enligt gamla metoder. Man negligerar modern teknik och modern kunskap. Just detta protesterar jag emot. För det är fullt möjligt att tillverka fönster och dörrar i gammal stil med modern kunskap om konstruktivt träskydd, moderna justerbara beslag, senaste rön om energibesparing och täthet.

Varför fortsätta bruka sammansättningar och metoder som vi idag vet är direkt felaktiga. Kännedomen om konstruktivt träskydd är ju större idag. Vi vet idag hur fruktansvärt tokigt det är att göra ett fönster eller en dörr färdig med beslag och glas och härefter måla den. Det är ett säkert sätt att få tidigt underhåll och krav på underhåll. Man får ju varken impregnering, grund- eller toppfärg under glas, beslag och eventuella tätningslister. Ändå väljer många att köpa obehandlade fönster och dörrar. Särskilt när det gäller ”gammal stil”.

Vi vet också hur tokigt det är att inte ha justerbara gångjärn och slutbleck, hur stolligt det är att inte använda moderna färgsystem som med konstruktivt träskydd i konstruktionen håller mycket, mycket längre.

Vi verkar i en liten nisch av byggnadsindustrin som brukar kallas ”fönster och dörrindustrin”. Kunskapen om fönster- och dörrar är allmänt sett mycket låg. Även hos byggmästare, arkitekter och annat proffs folk. Här har vi en uppgift att sprida kunskap. Därför bloggar jag!

torsdag 13 november 2014

Innerdörrar i svensk standard håller mycket låg kvalitet!

Innerdörrens plats i huset

Det är inte ovanligt vid renovering eller nybyggnation av hus och villor att man spenderar upp emot 100.000 kronor för ett badrum eller 200.000 kronor för ett nytt kök. Ändå är det ännu vanligare att man bara spenderar ynka 590,- på en pappersdörr från bygghandeln. Att istället köpa en kvalitetsinnerdörr med kvalitetsbeslag är i kronor sannolikt den billigaste investeringen för att lyfta den invändiga kvalitetskänslan i ett hus.

Innerdörr Form

Innerdörrar i svensk standard

Svensk standard för innerdörrar är inte hög. Så kallade insticksgångjärn (snap in) och de så kallade 2014 låsen som är svensk standard är inte kvalitet. Ledsen att behöva säga det för vi säljer också innerdörrar i svensk standard med snap in gångjärn och 2014 lås. Hade vi inte haft det skulle våra kunder inte kunna köpa dörrblad till befintliga karmar och vice versa. Däremot har vi inga ”pappersdörrar”. Alla våra dörrar har massiva eller semimassiva kärnor.

Fördelen med den svenska standarden är att alla dörrar och karmar från ett visst årtal passar samman och att man inte behöver tänka på höger och vänster hängning. Men dessa fördelar är framförallt handelns fördelar och inte husägarens.

innerdörrar i svensk standard
Bilden visar ett handtag som hänger ned för att fjädern i låsen är slut. Detta kan man råda bot på genom att välja handtag med inbyggd fjäder. Dessa handtag är dyrare men man slipper se eländet med hängande handtag. Man slipper också det glapp som normalt präglar svenska standardhandtag och 2014 låskistorna om man väljer handtag med fjäder.

Gångjärn till innerdörrar

Snap in gångjärnen är billiga och ser ”billiga” ut. Önskar man kvalitet så väljer man tappbärande gångjärn eller också våra innerdörrar TYP 2, TYP 3 och glasdörrar TYP 5 som vad beslagskvaliteten belangar är åtskilliga nivåer högre.

typ1-snapin-gangjarn     typ2-gangjarn-     typ3-dolda-gangjarn2

Tappbärande gångjärn är en kvalitet som är helt outstanding jämfört med s.k. snap-in gångjärn. Allt detta och t.ex. tätningslister i en innerdörrkarm kostar lite mera. Men ställt i relation till de stora investeringar som ett nytt badrum eller ett nytt kök eller nytt exklusivt trägolv innebär så är det små pengar att investera i högre kvalitet på innerdörrar för att få det totala kvalitetsintrycket i huset. Billiga innerdörrar drar ju ned kvalitetskänslan som man vill ha när man investerar dyra pengar i övrig renovering eller nybyggnation.

Det finns ännu flera attribut som höjer standarden på en innerdörr. Dolda gångjärn är ett exempel, när man hypar designen med det modernaste, det är något dyrare men då får man helhetskänslan av en modern design med kvalitet.

Lås till innerdörrar

Ekstrands har valt att även erbjuda kunder alternativa lösningar som t.ex. innerdörrlås i tysk standard. Tyska innerdörrlås är skyhögt över den svenska standarden med 2014 lås. I Ekstrands TYP 3 serie är t.ex. de tyska låsen utrustade med magnetlås. På magnetlås åker låskolven in när dörren öppnas och automatiskt ut när dörrbladet går emot karmen.

Hoppes nya HCS-lås med handtag är ett annat mycket prisvärt tillägg för att få kvalitetskänslan på både lås och handtaget i kombination med en massiv eller semimassiv dörr. Dessa trycken ger det rätta ”klicket” när man stänger dörren.
HCS-A1885-F1-2-F7037M-fuer-GDHCS-A113-15-OL-F1-2--

onsdag 30 oktober 2013

Äkta trä är naturligt

ek rustik2Äkta trä har kommit tillbaka. Vi ser en trend att kunder väljer mer naturträ. Jag tycker det är en trevlig och positiv utveckling men den har sina sidor. Vi har i våra moderna liv kommit så långt från naturen att folk inte längre förstår vad som är naturligt. Naturligt är t.ex. att inte ett träd är det andra likt. Detta är för oss ett kommunikationsproblem.

 

När man tillverkar möbler i finare träslag som t.ex. ek eller valnöt så har man de senaste hundra åren brukat tunna faner på ytorna, från 0,5 till högst 1,5 mm tjocka. Sådana tunna skivor svarvas eller knivskärs från stocken. För att bli vackra trämönster bör de knivskäras. När faner skall skäras så ”hyvlas” det bort tunna blad från stocken. För att kunna göra det måste stocken först kokas i 10-14 dagar. Då kokar man ut mycket lignin från träet och träet blir mera pappersaktigt. När de tunna bladen knivskärs/hyvlas av från stocken så blir många blad lika. När man sedan skall belägga en yta (bordskiva eller dörr) så mönsterläggs faner så att mönstret upprepas så likt som möjligt.

För mig så blir det väldigt artificiellt och kan nästan lika gärna ersättas med laminat eller tryck. Faner är inte motståndskraftigt mot väder och vind och det blir lätt fläckar på möbler om inte faneret skyddas med en lackhinna. Efter kokningen suger nämligen träet lättare upp och avger fortare vätska jämfört med natur trä.

ek liggandeDet finns kunder som gärna vill ha äkta naturligt trä men som vill att varje träbit skall ha samma färg och struktur. Det kan man bara åstadkomma med dessa tunna fanerblad (0,5-1,5mm) som skärs intill varandra från samma stock och sedan läggs intill varandra. För ju längre ifrån det förra bladet man kommer ju mer annorlunda blir mönstret. Ett problem är att det oftast blir några blad i fanerpackarna över som inte räcker till nästa dörr och därför får kastas för de räcker inte till en hel dörryta. Ytorna skall ju vara lika och symmetriska. Och när man gör nästa dörr tar man en ny paket faner och gud nåde den leverantör som inte har samma färg på dessa faner om dörrarna skall sitta i samma rum.

Så har det varit och så är det till viss del fortfarande. Om man lägger 3 lika 15 cm breda fanerblad intill varandra och sedan lägger 3 till från en annan fanerpacke som har helt annat mönster efter dessa så blir det naturligtvis inte vackert. Det blir onaturligt fult.


ek slätDessa svårigheter har lett till att vissa marknader inte längre saluför äkta träsorter. Man säljer t.ex. innerdörrar där beteckningen är ”ÄKTA TRÄ / EK-DEKOR” eller bara som ”DEKOR EK”. Förrädiskt nog tror många att de får äkta ek. Men egentligen är det ett infärgat sydamerikanskt eller afrikanskt ljust träslag som genomfärgats med ekfärg för att alla fanerbladen skall få samma färg. Liknar ek, är äkta trä, men är inte ek utan ett genomfärgat billigt träslag med ekfärg. Kunderna är nöjda, de ser inga färgskillnader och det är ju ”gubevars” äkta trä. Dock inte ek vilket inte leverantören heller uppgett. De kallar det ”Ek-dekor” eller något liknande synonymt för att det skall uppfattas som äkta ek.

Sedan några år tillbaka använder vi på EKSTRANDS inte faner på ytterdörrar av två skäl. Det ena är att faner är dåligt utomhus och väderbeständigheten hänger endast på ytbehandlingen. Det andra är att fanerade ytor för mig är artificiella. Vi sågar istället ut tunna skikt från plank och blandar dem så mycket som man skulle göra på ett normalt sågverk så att mönster inte upprepar sig. Därmed får vi också olika färger på de olika äkta ek komponenterna. Somliga är ljusare och andra är mörkare. Somliga har mer trämönster, andra är lite lugnare. Det förekommer ibland kvist och det är ju också naturligt.


ek rustikVi försöker dock sortera i en bättre A-kvalitet där vi endast tillåter små pärlkvistar. Och i en RUSTIK-kvalitet där man närmast eftersträvar maximalt med oregelbundenhet och kvistar.

Njut av naturen. Inte ett träd är det andra likt! Det är själva finessen med våra ÄKTA MASSIVA TRÄDÖRRAR. Och färgskillnader som ljust och mörkt jämnar ut sig efter 1-2 år då UV ljuset jämnat ut färgen och dörren börjar få sin underbara patina.

Till alla Er som vill att trä skall se jämnt och fint ut som plast rekommenderar jag laminat. Vi som älskar naturligt trä vet och förstår att inte ett träd är det andra likt. Det är inte ens likt från mitten av stocken till de s.k. kantbräderna.

tisdag 01 oktober 2013

Dörrar & fönster på hus i USA

Att resa är att få inspiration. Jag och Marie var i USA igen. Jag besökte som vanligt byggplatser, nybyggda villaområden och nybyggda villor. Det är alltid intressant att se hur man löser problem och utvecklas på andra kontinenter och i andra länder. Skillnaden är stor. Det finns enormt mycket att lära av att resa. I varje fall i min bransch.

I USA har man en helt annan slags finish än den vi vant oss vid som norm i vårt land och Europa. En målad yta får t.ex. gärna visa upp penselränder, inne som ute. Eftersom ytorna målas med synnerligen matt färg (glans 3-7) även på lister, salningar, foder och liknande så tänker man inte på det utan istället på hur väl alla sprickor, geringar och spikhål är ifyllda. Totalintrycket blir att det är hög finish trots penseldragen.

Standarden på dörrar och fönster är mycket låg jämfört med Sverige. U-värde/isolering är inte högt prioriterat trots att det kan vara lika viktigt att stänga ute värme som kyla. Få hus i USA saknar luftkonditionering. Fönsterbranschen i USA gör mycket reklam för argongas och lågenergiglas men glasmellanrummet är på sin höjd 6-8 mm. Fönsterbågarna och karmar har lite mer än hälften av det djup vi är vana vid och därmed så är U-värdet lågt på såväl glas som båge och karm. Ytterdörrarna är fortsatt cirka 45mm tjocka massiva dörrblad av trä när man inte använder glasfiber eller stålplåt som yta. Då kan isoleringen motsvara hälften av vad våra ytterdörrar har.

Karmar tillverkas i en kvalitet som ligger långt under den skandinaviska. Att i ett så modernt land inte ha mer än högst grundmålade snickerier (oftast fortfarande obehandlade) innebär att allt platsmålas med matt PVA eller Acrylfärg med tidigare nämnda penseldragsfinish.

Jag besökte ett antal bygghandlare och deras fönster- och dörravdelningar som ser lika ut oavsett vem man besöker. Det ser ut som på Bauhaus i Europa. Ytterdörrar hänger på pallställen. Antingen som dörrblad man köper och beslår på byggplatsen eller ”prehung” i karm, grundmålat. Alla lås är den enkla för handtagsknopp. Byter man ut knoppen mot ett handtag så får man samma rörelse som med knoppen = man måste böja ned handtaget till nästan pekande lodrätt nedåt innan tryckesfallen släpper från slutblecket. Amerikanare är naturligtvis vana vid detta, men för mig känns det ovant. Fördelen är att priset för beslag och beslagning blir mycket lågt och utan variationer.

Tätheten i ytterdörrar är inte vad vi förväntar oss Man har tätningslister men anslutningen på de dörrar jag såg var långt ifrån optimal. Ytterdörrar är inåtgående och har oftast en mycket låg tröskel. De sitter som regel rejält indragna med stort taköverhäng, annars hade regntätheten varit ett stort problem med läckande vatten in på golvet.

Husen konstrueras av träreglar c/c 1 fot. På utsidan spikas en OSB board och på detta en vindfolie. Mellan reglarna isoleras och på insidan ännu en OSB board och sedan gips. Enkelt och snabbt reser man husen på en dag.

Totalintrycket blir ändå att det är fina hus med hög standard och intressant arkitektur. Trots tusentals hus från samma byggare på ett område så är nästan inget hus det andra likt. Man varierar detta genom att variera vinklar och utbyggnader, takkupor, fönstermått, fasadbeklädnar, runa respektive fyrkantiga kolumner, terasser på olika sidor och man lägger sällan husen i samma vinkel. En ren motsats till hur vi i Sverige bygger villaområden med samma byggare. Hos oss är det raka linjer med exakt lika hus. Det blir onekligen trevligare miljöer på det amerikanska sättet att planera/bygga.

Bilderna visar ett nytt hus. Ytterdörr, målningsfinish med penselränder, snygga fasader, klena fönsterprofiler av pvc.

penseldrag     ytterdörr-usa låsfönster

hus-usa

 

måndag 11 februari 2013

Kvalitet VS pris – Fönster & Dörrar

Jag erinrade mig en händelse på en Hem&Villa mässa i Göteborg för några år sedan. I vår monter var vi fyra säljare/informatörer och montern var fylld med folk som väntade på sin tur att få ställa frågor. Jag noterade speciellt i ögonvrån en man som ställde sig på huk och knä för att studera vårt vikparti/vikfönster. Han följde profilerna på karmar och vikfönster bågarna med fingrarna och studerade silikonfogningen som vi gör på både in- och utsida av glasen och beslagen från tyska Roto.

Efter långt om länge såg han sin chans att stöta på mig när jag just avslutade ett samtal med en annan intressent. Han gjorde det på klingande göteborgska: ”Dä här va la inge smäck!” Han var imponerad av kvaliteten och uttryckte det mycket slagfärdigt.

Naturligtvis gör vi ibland också fel, vi är ju människor. Men kvaliteten på våra fönster och dörrar är hög för vår bransch. Skjut- och vikfönster är, liksom fönster och ytterdörrar, s.k. byggnadssnickerier. Det finns inskrivet i standarder vilka minimikrav man kan förvänta sig på byggnadssnickerier och dessa krav är lägre än när det gäller t.ex. möbler eller kök. Även om man i standarderna finner accept för vissa avvikelser så skall man inte behöva se kutterslag, flisor, putsränder och andra märken från grovsnickeri på fönster och dörrar.

Det är därför en fröjd för en gammal branschman som mig att vistas på vår terminal och studera den höga kvaliteten vi faktiskt har på våra byggnadssnickerier. ”Dä ä la inge smäck” som göteborgaren sade.


När man ser motsatsen så tänker jag på en annan devis som jag lärde mig i Holland för decennier sedan: ”The bitterness of a poor quality remains, long after the sweetness of a low price is forgotten”. Det gäller i synnerhet fönster och dörrar som man tvingas leva med i många år efter att de monterats i huset. Det är en känd omöjlighet att samtidigt leverera den högsta kvaliteten till det lägsta extrapriset. Däremot blir det oftast ändå lägst pris i längden om man köper kvalitet.

torsdag 29 november 2012

Oj, oj, så fruktansvärt dålig standard på fönster och dörrar!

Jag kan inte låta bli att kommentera en iakttagelse som i veckan åter blev högaktuell genom ett återbesök i USA. Det som skall vara ett av världens mest utvecklade länder.

En av min frus systrar bor i Connecticut. Vi besökte dem i förra veckan för att fira Thanks Giving och hjälpa dem äta upp kalkonen. Det var som vanligt trevligt att träffa släkt som bor så långt iväg. Övriga släktingar i USA mötte naturligtvis också upp för en härlig familjefest. Vädret var lugnet efter stormen Sandy med hög luft, solsken och vackra höstfärger. Mest på marken eftersom Sandy blåst ned dem lite i förtid.

Vår korta resa gav också några bestående bekräftelser som handlar om den bransch, de branscher, vi jobbar i. Det är som de flesta vet dörrar, fönster och på senare tid som bisyssla ett mindre lokalt hotell här i Osby. Just återkommen kan jag inte låta bli att kommentera en del erfarenheter som är aktuella både för mig som tillverkare av dörrar och fönster såväl som ägare av ett litet hotell här i Osby.

Fönster i USA är ett skämt jämfört med svensk/tysk standard. Istället för fönster med U-värde mellan 0.7 och 1,3 som vi är vana vid har man fortfarande enkelglas i de flesta hus. Där man har isolerglas är dessa så dåliga att man baxnar. 6-8 mm glasmellanrum i isolerglasen. Energiglas och argongas verkar man inte ha hört talas om ens på marknadsledande försäljningsställen för fönster. Jag besökte de två marknadsledande företagens försäljningsställen. Energi är inget stort tema där. Trots att el kostar ungefär lika mycket som här i Sverige. Oljan är visserligen fortfarande mycket billigare i USA än i här men även den blir ju dyrare för varje dag. Jag tog på mig extra pullover på dagarna och filt på täcket på natten för att klara av att vistas i moderna bostäder i högt klassade villa områden. Ändå kändes det som om man var frusen hela tiden. Drag från fönster och dörrar hör till vardagen.

Ytterdörrar i USA är möjligen ett ännu större skämt jämfört med svensk standard. En pressad stålplåt på båda sidor om EPS el PUR isolering bildar dörrstomme. Det är inte något fel på isoleringen i en ytterdörr, men passformen mellan karm och dörr lämnar mycket övrigt att önska. Exakt samma dörrtyp användes som rumsdörr till hotellet i New York som till enfamiljshuset i Norwalk och Darien. På hotellrummet i New York hörde vi folk i rummen intill spola vatten, bada och skvalpa i badkaret och sådant man inte berättar. Lyhördheten beror på att dörrarna till rummet är otäta. När man släckt i sitt rum ser man en rejäl springa mellan dörr och karm på centimetern som släpper in ljuset från korridoren. Jag överdriver när jag skriver att man kan släcka lyset i rummet på natten och ändå läsa tidningen. Men med svenska mått mätt är standarden i New York inte hög utan bottenlåg.

Jag vet att USA inte är ensam om så dålig standard. Många länder har ännu sämre standard. Canada och England ligger nära USA. När vi fightas på vår marknad här i Sverige med värme-, brand- ljud- och rökklassade produkter på högsta nivå så känner jag att vi befinner oss ljusår före våra kolleger på andra sitan Atlanten (inkluderande England).

Det finns gränser för vad folk kan betala för att bo. I USA bygger man ganska billigt. Skillnaden i standard är emellertid stor. Samtidigt som vi kanske gör det onödigt dyrt och komplicerat här och borde tagga ned något så måste man i USA börja fundera på energibesparing vid byggnation. Och kräva personsäkerhet och komfort på hotellen genom att använda brand- och ljudhämmande dörrar.

måndag 26 november 2012

Mögel och svart beläggning på målade ytor

Ofta ser man på fasader, dörrar och fönster svart påväxt i varierande grad. På träfasader är det inte ovanligt att missfärgningen uppstår i ett mönster där underliggande läkt syns i form av renare ytor. Dörrar och garageportar drabbas ofta också av sådan tillväxt. Vad är det och vad kan man göra?

Första gångerna jag råkade ut för dessa missfärgningar var på 70-talet. Missfärgningen består oftast av ett svampsläkte som kallas cladosporium och som lever på organiska material. Ofta kan det vara sockerämnen från träd och buskar som fastnar på fasader och som sedan tjänar som föda för dessa parasiter. I fuktig väderlek utvecklas dessa mögelsporer som bäst.

Eftersom jag har en del erfarenhet även från färgbranschen så vet jag att valet av fungicid i färgen kan minska/eliminera tillväxten. Men fungicider är dyrt. Ofta kan en fungicid kosta tusentals kronor per kilo. Det skall visserligen bara till små mångder men de kan fördyra produkterna rejält. Väljer man helt naturliga oljor utan tillsatser skall man vara på det klara med att risken för cladosporium är stor.

Läsare av detta kan säkert erinra sig att det är ganska vanligt förekommande på dörrar, portar och fasader runt om i landet. Mer i södra sverige än i norra. I de flesta kvarter finns hus med Cladosporium på fasader, dörrar, portar.

Jag har däremot aldrig sett målade ytterdörrar/portar från Ekstrands med sådan tillväxt och missfärgning. Vi har vid inköp av färg varit mycket fokuserade på just detta problem och kräver att färgtillverkarna tar sitt ansvar genom att tillsätta rätt fungicid i rätt mängd. Däremot har vi sett dörrar i ek, även från oss, med Cladosporium. Framförallt om de är dåligt underhållna eller om underhållet skett med någon helt naturlig olja utan tillsatser. Därför rekommenderar vi våra ytterdörrar i Ädelek, Ädelask och Ädelbok där träet värmebehandlats. Genom att värmebehandla träet så trivs inte Cladosporium svamparna. Den höga temperaturen vid värmebehandlingen bränner sockerämnena i träet som därmed inte tjänar som föda till svamparna.

Vad gör man om man har en fasad/dörr/port som har fått tillväxt av Cladosporium? Effektivast brukar Klorin vara men det är också aggressivt. Biokleen Alg & Mögeltvättmedel lär också vara bra enligt försäkringsbolaget Folksams tester. Var noga med att skydda växter och att låta sköljvattnet gå ned i marken och inte i dagvattnet. Om Du köper ett alg- eller mögeltvättmedel och det inte tar Cladosporium skall Du lämna tillbaka det och reklamera produkten. Det säljs alldeles för mycket dåliga produkter i det här landet och alltför många konsumenter gör sig inte besväret att klaga när det inte fungerar som det var tänkt.

Köper man billig färg så är risken större att färgen inte har tillräckligt med, eller rätt fungicider. Köper man billiga dörrar/portar så är risken stor att dörren är målad med billig färg. Då kommer utgiften senare i form av inköp av tvättmedel, arbete, förstörda växter, m.m.. Tyvärr får man än en gång konstatera att man oftast får vad man betalar för.

måndag 24 september 2012

Rädslan för TRÄ är både befogad och onödig!

När man ser gamla träfönster där färgen flagnar så förstår man att folk väljer aluminiumbeklädda fönster. Men skälet är ju att dessa fönster konstruerades som om det inte fanns regn och solsken. Kitt som släpper från glaset och släpper in vatten, glaslister på utsidan med spikhål i, omålat ändträ, sågspår för fönsterbleck. Kvistar som blöder kåda och kvistlagningar som spricker i kanterna. Detta i kombination med snabbtorkande eller syrahärdande färger och obefintlig impregnering blir en soppa som inte kan ge annat än sura uppstötningar.

Det märkliga är att mänskligheten inte lär av misstagen. Man kan faktiskt fortfarande se fönster på marknaden med dessa elementära risker. Kunskapen om hur man bygger träkonstruktioner så att de håller har ju funnits i hundratals år. Ändå, för att ta ett enkelt exempel, bygger de flesta fortfarande staket av trä som ruttnar i sammanfogningarna. När det bara är fråga om att t.ex. lägga en liten distans mellan de horisontella och vertikala delarna så att de kan torka ut efter varje blöta. Och att måla alla detaljerna innan staketet monteras för att sedan enbart bättrings måla spikskallar och fogar i efterhand. Varför byggs inte alla staket så. Den lilla merkostnaden det skulle innebära gör ju att staketet håller femfalt.

Konstruktivt träskydd betyder att man bygger trädetaljerna samman så att det inte kan samlas väta i fogar och skarvar. För det är långvarig väta som gör att träet sväller. Och det är långvarig väta som också orsakar röta. Trä som får ett rejält regn och som efteråt kan rinna av och torka ut håller i hundratals år. Även en korrekt målningsbehandling på sådant trä håller i många år.

måndag 14 maj 2012

Projektförsäljning

Sedan många år har slutförbrukaren varit vår målgrupp för marknadsföring och kommunikation och det lär vi fortsätta med. Slutförbrukaren är oftast byggherren/husägaren som sedan gör sin beställning via sin byggnadsentreprenör, sin bygghandel eller något av våra egna försäljningsställen.

Vi har åsikten att produktegenskaper, design, kvalitet, underhållskostnader och livslängd skall kommuniceras i första rummet och före priset. Det har ibland inneburit att vi fått en ”dyrstämpel”. Det är sällan vi har priskampanjer och detta har väl också bidragit till denna ”dyrstämpel”. Detta är inte bra, för vi är inte dyra vilket bevisas av att vi fortsätter växa och ta marknadsandelar i en stagnerande och krympande marknad.

Att vi inte är dyra bevisas också av att vi tar stora projekt och säljer till de största byggföretagen. Till Skanska levererar vi just nu ca 180 st hotellrumsdörrar till det omtalade Idéon Gateway Elit Hotell i Lund. Dörrar och omslutande brandskydds paneler tillverkas i träslaget Wenge. Vi har nyligen också landat en order från NCC som gäller leveransen av alla fönstersnickerier till Rådhuskvarteret i Kristianstad. Vi tackar för dessa förtroende och kan lägga till att vi inte hade fått sådana stora projekt om vi inte varit konkurrenskraftiga.