Som företagare så ser man dagligen företeelser man reagerar mot. Jag talade idag med en annan företagare om hur de stora företagen lobbar hos politiker för att ständigt skapa nya krav, regler, standarder, certifieringar för produkter och tjänster.
Min ålder (66 år) borgar i detta ärende för att ingen skall misstänka att jag talar i egen sak. Jag har också startat så många företag i mitt liv att min erfarenhet talar för att jag har gjort rätt iakttagelse.
Jag var själv med i början av 80-talet i branschorganisation där de marknadsledande företagen ansåg att inga statliga lån skulle ges till byggnation om inte, i detta fallet, fönster och ytterdörrar hade typgodkännande. Nu lyckades vi stoppa just detta. Men härefter har man försökt med SFDK märkning, P-märkning, Svanen-märkning, FSC-certifiering och så vidare i all oändlighet.
Nu har äntligen CE certifieringen blivit lag. Formellt borde detta kunna ersätta all annan certifiering eftersom det underlättar för alla om alla håller sig till det. Men icke! Det arbetas hårt på massor av plan för att skapa nya krav och standarder. Gärna landstypiska så att import hålls utanför.
Gemensamt för allt detta är att tröskeln för att starta nya företag i branschen blir så hög att ingen klarar det. Och det är här storföretagen kommer in. De älskar regler som försvårar tillträdet till marknaden för nya aktörer. På så sätt och genom att köpa upp konkurrenter slipper de prispressen och kan ta ut oskäligt höga priser. Konkurrensen sätts ur spel.
En nyföretagare kan säkert få hjälp med finansiering av lokaler, maskiner och varulager men vilken finansiär är intresserad av att låna ut pengar för att man skall betala en massa konsulter och onödiga utredningar? Nyföretagandet faller på detta. Och storföretagen slipper konkurrens vilket jag misstänker var syftet med kraven.
Politikerna söker alltid nya frågor. Visst är det väl behjärtansvärt med miljöskydd. Så de är snabba att haka på och skapa nya regler.
FSC (Forest Stewart Council), t.ex., är till för att säkerställa att vi inte tar virke från regnskogar och att virke avverkas och skog sköts enligt de lagar som gäller. Ett svenskt sågverk med egna skogar eller som sågar svenskt virke skall alltså certifiera sig som FSC leverantör. FSC- organisationen har framgångsrikt lyckats få föreskrivare (framförallt offentliga sektorns) att kräva detta för att få leverera. Och ju fler som certifierar sig desto större intäkter för FSC. Och ju dyrare blir det för konsumenterna.
Räcker det inte att vi faktiskt redan har bra lagar i Sverige som reglerar skogsskötsel och återplantering? Istället för dyra FSC-certifikat borde det räcka med att intyga att virket kommer från ett land som genom lag reglerar skogsskötsel. Och dessa lagar finns redan i alla EU länder. Det borde vara fullt tillräckligt att kräva FSC certifikat om virket importeras till EU.
