När man uppnått min ålder så får man lite perspektiv på utvecklingen. Jag var aktiv i branschen t.ex. redan när Vridfönster blev populära i Sverige. Det var på 70-talet. På den tiden kallades de för H-fönster. H stod för Husmor i varumärket Husmorsvinduet. En norsk uppfinning som lanserades i Sverige av Elit fönster och Traryd fönster. Själv var jag helt upptagen med dörrar på den tiden men kunde intresserad följa utvecklingen på nära håll.
Inåtgående dreh-kip fönster
Redan då fanns det ett mycket intressant fönster i Tyskland som kallades för dreh-kip. Översatt till svenska vrid – tipp. Den massiva reklaminsatsen för H-fönstret (vridfönstret) skedde på mässor, i annonser och överallt där det var mycket människor. Jämfört med våra tidigare sidohängda utåtgående fönster som inte kunde putsas från insidan var naturligtvis vridfönstret en fantastisk uppfinning. Ett fönster man kunde öppna med ett handtag i underkant och svänga runt utanför fasaden för att putsa utsidan inifrån rummet. Produkten blev en jättesuccé i Sverige och idén med dreh-kip stod inte högt i kurs hos svenska tillverkare. Delvis tror jag det berodde på att man inte ville släppa in utländska konkurrenter på sin marknad. Dreh-kip på den tiden var inte helt detsamma som det är idag och därför kunde man felbetjäna dessa fönster och på det sättet skada beslagen med sämre funktion som följd. Det utnyttjades friskt av producenter av vridfönster för att baktala produkten.
Vridfönster eller s.k. H-fönster
Vridfönstren å andra sidan hade nackdelar som man gärna glömde bort. Bågen kunde t.ex. inte efterjusteras. Detta i sin tur ledde till utvecklingen av den s.k. karmskruven. Trots dessa nackdelar lyckades marknadsledarna i Sverige etablera vridfönstret på marknaden så till den grad att det för de flesta svenskar idag är det naturligaste valet. Det har blivit ett typiskt ”svenskt” fönster och är marknadsledande konstruktion i Sverige och Norge.
Det smartaste fönstret
I mitt företag kompletterade vi våra dörrsnickerier med fönster för 20 år sedan. I början sålde vi fönster enbart i Tyskland. Sedan 1997 tillverkar vi i egna fabriker och marknadsför fönster även i Sverige. Det är få byggmässor de senaste 40 åren som jag inte har besökt. Därmed har jag följt utvecklingen. Därför kan jag påstå att dreh-kip funktionen (som finns i bl.a. vårt EuropaFönster) ger det smartaste fönstret, smartare än vridfönster.
Utvecklingen av dreh-kip beslaget sedan 60-70 talet har gått långt. De har numera säkerhetsspärrar mot felbetjäning och runda kolvar som gör det svårt att stänga fönstret fel. För högre säkerhet finns s.k. svampkolvar som försvårar inbrottsförsök. När jag här nedan jämför så är det inte mellan oss och andra tillverkare i första hand, för även vi säljer vridfönster, hos oss kallat TopSwing.
Inåtgående dreh-kip fönster (EuropaFönster)
- Ventilation i överkant, bättre än i underkant
- Idealiskt eftersom varm luft stiger
- Hela fönstret öppnas = bra flyktväg
- Låser på alla 4 sidor = inbrottskydd
- Kan inte öppnas utifrån vid ventilläge
- Båge kan justeras, höjas och sänkas
- Stängningstryck lätt justerbart
- Kan putsas från insidan
- Kan tillverkas som äkta 2-luft
- Kan tillverkas som flaggfönster 4-luft
- Äkta fler-lufts-fönster mer lika original
- Kan tillverkas i större mått
- Varm spalt mellan båge och karm
- Mikroventilation inbyggt i beslaget
- Bättre inbrottsskydd som standard
Vridfönster (TopSwing)
- Ventilation i underkant.
- Varm luft hindras ofta av fönsterbänkar att nå ventilationsöppningen.
- Halva fönsteröppningen täpps till = dålig flyktväg
- Låser på 2 punkter nedtill
- Kan öppnas utifrån vid fullt ventilationsläge
- Båge kan inte justeras i karmen
- Stängningstryck ej justerbart
- Kan putsas från insidan
- 2-luft utseende till nöds med glasdelande post
- Flaggfönster också till nöds med glasdelande poster
- Glasdelande poster liknar original mindre
- Är begränsat i storlek p.g.a. vikten
- Kall spalt mellan båge karm
- Ej mikroventilation
- Utåtgående
- Sämre inbrottsskyddat
Fördelar med inåtgående dreh-kip fönster
Ofta när man ställer frågan till en kund om man önskar ut- eller inåtgående fönster får man lite trevande svaret: utåtgående, väl? För det är vi så vana vid här i Sverige. När man sedan förklarar för- och nackdelar med respektive fönstersystem så får man ofta frågan om EuropaFönstret är mycket dyrare. Svaret är: tvärtom, det är billigare. Genom mycket större produktionsvolymer för beslag. Marknaden i centrala Europa där dreh-kip och inåtgående fönster har sin stora marknad räknas i hundratals miljoner människor jämfört med Sveriges och Norges cirka 15 miljoner. Det ger större produktionsvolymer, större konkurrens och lägre priser.
För mig själv, som anser att jag kan fönster och dörrar, som har stort fokus på estetik och att välja rätt fönster till respektive hus och som bor i ett gammalt Göinge-hus från 1800-talet så är det inte någon tvekan. Jag väljer EuropaFönstret i 2-luft med äkta smala wienerspröjs i trä till mitt gamla hus. Har redan bytt på gavlarna och skall så småningom även byta i bottenplanet.
Nackdelar med dreh-kip fönster?
Finns det då inga nackdelar med inåtgående EuropaFönster? Läcker inte inåtgående fönster.
Jo, det gör säkert många konstruktioner. Men inte den konstruktionen som vi kallar DIN 68 IV. Det finns nog inte mera genomtestade fönster. Och när de kommer från oss på Ekstrands så är de CE-certifierade och klassade vad det gäller även regntäthet, lufttäthet m.m.
Ibland framförs argumentet att man inte kan öppna ett inåtgående fönster utan att ta bort ev. blommor på fönsterbänken. Jo, det kan man i ventilationsläge. Skall man öppna fönstret helt däremot måste man rensa fönsterbänken. Och när öppnar man sina fönster helt? Oftast blir det man skall putsa fönstren och då tar man nog bort det man har på fönsterbänken ändå.
Det finns egentligen bara ett läge då jag anser att man skall vara försiktig med EuropaFönster. Det är i putsade och tegelklädda hus med små fönsterstorlekar. Där kan båge och karm ibland upplevas klumpigt på små fönster. Har man däremot smygar på utsidan, foder (som det alltid är på trähus) så döljer man detta så att bågen och karmen upplevs smal även från utsidan.
