Poster taggade med erfarenhet

tisdag 01 oktober 2013

Dörrar & fönster på hus i USA

Att resa är att få inspiration. Jag och Marie var i USA igen. Jag besökte som vanligt byggplatser, nybyggda villaområden och nybyggda villor. Det är alltid intressant att se hur man löser problem och utvecklas på andra kontinenter och i andra länder. Skillnaden är stor. Det finns enormt mycket att lära av att resa. I varje fall i min bransch.

I USA har man en helt annan slags finish än den vi vant oss vid som norm i vårt land och Europa. En målad yta får t.ex. gärna visa upp penselränder, inne som ute. Eftersom ytorna målas med synnerligen matt färg (glans 3-7) även på lister, salningar, foder och liknande så tänker man inte på det utan istället på hur väl alla sprickor, geringar och spikhål är ifyllda. Totalintrycket blir att det är hög finish trots penseldragen.

Standarden på dörrar och fönster är mycket låg jämfört med Sverige. U-värde/isolering är inte högt prioriterat trots att det kan vara lika viktigt att stänga ute värme som kyla. Få hus i USA saknar luftkonditionering. Fönsterbranschen i USA gör mycket reklam för argongas och lågenergiglas men glasmellanrummet är på sin höjd 6-8 mm. Fönsterbågarna och karmar har lite mer än hälften av det djup vi är vana vid och därmed så är U-värdet lågt på såväl glas som båge och karm. Ytterdörrarna är fortsatt cirka 45mm tjocka massiva dörrblad av trä när man inte använder glasfiber eller stålplåt som yta. Då kan isoleringen motsvara hälften av vad våra ytterdörrar har.

Karmar tillverkas i en kvalitet som ligger långt under den skandinaviska. Att i ett så modernt land inte ha mer än högst grundmålade snickerier (oftast fortfarande obehandlade) innebär att allt platsmålas med matt PVA eller Acrylfärg med tidigare nämnda penseldragsfinish.

Jag besökte ett antal bygghandlare och deras fönster- och dörravdelningar som ser lika ut oavsett vem man besöker. Det ser ut som på Bauhaus i Europa. Ytterdörrar hänger på pallställen. Antingen som dörrblad man köper och beslår på byggplatsen eller ”prehung” i karm, grundmålat. Alla lås är den enkla för handtagsknopp. Byter man ut knoppen mot ett handtag så får man samma rörelse som med knoppen = man måste böja ned handtaget till nästan pekande lodrätt nedåt innan tryckesfallen släpper från slutblecket. Amerikanare är naturligtvis vana vid detta, men för mig känns det ovant. Fördelen är att priset för beslag och beslagning blir mycket lågt och utan variationer.

Tätheten i ytterdörrar är inte vad vi förväntar oss Man har tätningslister men anslutningen på de dörrar jag såg var långt ifrån optimal. Ytterdörrar är inåtgående och har oftast en mycket låg tröskel. De sitter som regel rejält indragna med stort taköverhäng, annars hade regntätheten varit ett stort problem med läckande vatten in på golvet.

Husen konstrueras av träreglar c/c 1 fot. På utsidan spikas en OSB board och på detta en vindfolie. Mellan reglarna isoleras och på insidan ännu en OSB board och sedan gips. Enkelt och snabbt reser man husen på en dag.

Totalintrycket blir ändå att det är fina hus med hög standard och intressant arkitektur. Trots tusentals hus från samma byggare på ett område så är nästan inget hus det andra likt. Man varierar detta genom att variera vinklar och utbyggnader, takkupor, fönstermått, fasadbeklädnar, runa respektive fyrkantiga kolumner, terasser på olika sidor och man lägger sällan husen i samma vinkel. En ren motsats till hur vi i Sverige bygger villaområden med samma byggare. Hos oss är det raka linjer med exakt lika hus. Det blir onekligen trevligare miljöer på det amerikanska sättet att planera/bygga.

Bilderna visar ett nytt hus. Ytterdörr, målningsfinish med penselränder, snygga fasader, klena fönsterprofiler av pvc.

penseldrag     ytterdörr-usa låsfönster

hus-usa

 

torsdag 29 november 2012

Oj, oj, så fruktansvärt dålig standard på fönster och dörrar!

Jag kan inte låta bli att kommentera en iakttagelse som i veckan åter blev högaktuell genom ett återbesök i USA. Det som skall vara ett av världens mest utvecklade länder.

En av min frus systrar bor i Connecticut. Vi besökte dem i förra veckan för att fira Thanks Giving och hjälpa dem äta upp kalkonen. Det var som vanligt trevligt att träffa släkt som bor så långt iväg. Övriga släktingar i USA mötte naturligtvis också upp för en härlig familjefest. Vädret var lugnet efter stormen Sandy med hög luft, solsken och vackra höstfärger. Mest på marken eftersom Sandy blåst ned dem lite i förtid.

Vår korta resa gav också några bestående bekräftelser som handlar om den bransch, de branscher, vi jobbar i. Det är som de flesta vet dörrar, fönster och på senare tid som bisyssla ett mindre lokalt hotell här i Osby. Just återkommen kan jag inte låta bli att kommentera en del erfarenheter som är aktuella både för mig som tillverkare av dörrar och fönster såväl som ägare av ett litet hotell här i Osby.

Fönster i USA är ett skämt jämfört med svensk/tysk standard. Istället för fönster med U-värde mellan 0.7 och 1,3 som vi är vana vid har man fortfarande enkelglas i de flesta hus. Där man har isolerglas är dessa så dåliga att man baxnar. 6-8 mm glasmellanrum i isolerglasen. Energiglas och argongas verkar man inte ha hört talas om ens på marknadsledande försäljningsställen för fönster. Jag besökte de två marknadsledande företagens försäljningsställen. Energi är inget stort tema där. Trots att el kostar ungefär lika mycket som här i Sverige. Oljan är visserligen fortfarande mycket billigare i USA än i här men även den blir ju dyrare för varje dag. Jag tog på mig extra pullover på dagarna och filt på täcket på natten för att klara av att vistas i moderna bostäder i högt klassade villa områden. Ändå kändes det som om man var frusen hela tiden. Drag från fönster och dörrar hör till vardagen.

Ytterdörrar i USA är möjligen ett ännu större skämt jämfört med svensk standard. En pressad stålplåt på båda sidor om EPS el PUR isolering bildar dörrstomme. Det är inte något fel på isoleringen i en ytterdörr, men passformen mellan karm och dörr lämnar mycket övrigt att önska. Exakt samma dörrtyp användes som rumsdörr till hotellet i New York som till enfamiljshuset i Norwalk och Darien. På hotellrummet i New York hörde vi folk i rummen intill spola vatten, bada och skvalpa i badkaret och sådant man inte berättar. Lyhördheten beror på att dörrarna till rummet är otäta. När man släckt i sitt rum ser man en rejäl springa mellan dörr och karm på centimetern som släpper in ljuset från korridoren. Jag överdriver när jag skriver att man kan släcka lyset i rummet på natten och ändå läsa tidningen. Men med svenska mått mätt är standarden i New York inte hög utan bottenlåg.

Jag vet att USA inte är ensam om så dålig standard. Många länder har ännu sämre standard. Canada och England ligger nära USA. När vi fightas på vår marknad här i Sverige med värme-, brand- ljud- och rökklassade produkter på högsta nivå så känner jag att vi befinner oss ljusår före våra kolleger på andra sitan Atlanten (inkluderande England).

Det finns gränser för vad folk kan betala för att bo. I USA bygger man ganska billigt. Skillnaden i standard är emellertid stor. Samtidigt som vi kanske gör det onödigt dyrt och komplicerat här och borde tagga ned något så måste man i USA börja fundera på energibesparing vid byggnation. Och kräva personsäkerhet och komfort på hotellen genom att använda brand- och ljudhämmande dörrar.